Så eldar jag min kakelugn

Enligt C. E. Lenander, Västervik, 1916

1.	När brasan tänds bör spjället vara fullt öppet.

2.	Veden tändes lättare och brasan brinner jämnare, 
	om veden lägges på ett underlag av ett tvärlagt vedträ, 
	två korslagda trän eller en s.k. vedbock av järn, än om den reses.

3.	När elden fattat väl eld stängas innerluckorna och öppnas draghålen 
	i luckorna. Här efter tillskjutes spjället så mycket, att brasan brinner tyst, 
	dock med aktgivande på att ingen röklukt uttränger ur eldstaden.

4.	När brasan är till hälften utbrunnen, öppnas spjället och luckor helt, 
	brasan omröres, så att bränderna bliva liggande ovanpå  glöden. 
	Härefter stängas luckorna åter och spjället tillskjutes i sitt förra läge.

5.	När brasan brunnit ut, omröres glödhögen, på det att ingen brand^*1 
	må lämnas kvar bland glöden. Här efter stänges luckorna, och spjället 
	skjutes (in) så långt som kan ske, utan att os kännes ovanför luckorna.

6.	Efter några minuter och sedan ingen blå^*2 låga mera synes ovan glöden, 
	stänges spjället helt. Önskar man sedan påskynda rummets snabba 
	uppvärmning, kan man öppna luckorna så att värmen från den röda glöden 
	och eldstadens värme strömma ut i rummet. De glödande kolen osa nämligen 
	ej, då de äro så relativt utbrända. (OBS detta är numera ej god 	rekommendation, 
	vissa länder kräver att spjället släpper igenom gas, 	även när det är helt inskjutet, Valter 2001)

7.	Eldstaden hålles alltid ren från aska, som hindrar förbränningen.

8.	Ugnen skall ej eldas oftare än var tionde timma med tanke på 
	sprickbildningar i murverket.

*1) Med "brand" menas ved som ännu innehåller vedämne eller avsevärd träkolsmassa (VP).
*2) Blå lågor bildas vid förbränning till kolmonoxid (CO, kolos, giftig. Den bildas om temperaturen är hög eller luftmängden liten).

- Ved (kol+väte+syre) brinner först som vätgas med gulvita häftiga flammor. Vattenånga bildas.
- Senare brinner kvarvarande kol med glöd och svagare lågor och mindre synlig gasutveckling. Koloxid CO och
koldioxid CO₂bildas.
- Kåda och tjärämnen förbränns om temperaturen är tillräckligt hög.

Valter Isander

Kakelugnselden
av
Margareta Ackenhoff
juni 2007

Eld du välsignade
Flammande, klara
sprakande, gnistrande
likt norrskenets prakt.
Vittnande stormigt om livets makt.

Farlig och härlig,
skön och drömmande,
lekande, stark -
utan förakt!

Eld, du välsignade -
hyllad i evigheter -
även i kakelugns
trolska gemak.

Så eldar jag min kakelugn av Valter Pettersson Isander In dutch Holland
Min startprincip: Torr ved. Snabbt få upp hettan i elden. Helt öppet spjäll där uppe. Stängda luckor. Helt öppna små dragluckor.	Het eld: Förbränner bra. Ger bra drag. Lite sot. Ger värme i ugnen.	Lagom luftmängd: Lång brinntid. Sakta gasström. Ren eld. Skonsamt mot ugnen. Hög verkningsgrad, mycket värme.
Start. Jag laddar med torr, liggande ved, max 5 kg, och tändved.	Start. Ugnen är +27° C på fronten i brösthöjd. Jag eldade vardagsrummet för 24 timmar sedan.	Start. Nu har jag just tänt. Jag stänger vänstra luckan direkt.
Start. Spjället helt öppet i början!	Click on fire! 1 minut. Det tar sig, jag stänger båda luckorna, små dragluckorna är helt öppna!	4-8 minuter. Det brinner rejält (om veden är torr...). Jag stänger en draglucka så att det inte brinner så häftigt och fort. Dra igen spjället så att det brinner lugnt!!
20 minuter har gått. Jag drar jag igen spjället till hälften (ev. tidigare, ev. mer). Kolla alltid att det inte ryker in vid luckorna, jag har ju lärt mig att se och lyssna på elden och lukta över luckan.	45 minuter har gått. Ökat med 2° C. Tat lugnt... Järnluckorna som är stängda strålvärmer bra.	45 minuter. Jag öppnar spjället och luckorna för att kolla elden, rör om med eldgaffeln lite, så att all ved kan brinna ut samtidigt. Stänger luckorna igen. Justerar dragluckorna, stänger dem eventuellt - springorna kring luckorna ger också luft - kan justeras...
1 timme. Jag drar igen spjället lite till, det ska dra ganska sakta tycker jag - lång het tid ger mer värme till stenarna. Ibland lägger jag in ett par, tre vedträn till nu. Ökar i så fall spjället.	1½ timme. Mer ved på glöden. Om det är kallt inne-ute, kan jag ungefär nu lägga på tre - fyra vedträn på glöden, dvs jag tänder en "ny" brasa, öppet spjäll igen förstås. Jag börjar liksom om på Start igen. Vitsen att vänta denna tid (1½ timme) är att värmen från brasan ska ha hunnit gå in i teglet, jag vill ju undvika att elda för hårt, då spricker ugnen isär tidigare.
2 timmar. Glöd kvar, jag kan knappast lägga handen på fronten, +55° C. Temperaturen beror dock mycket på om jag har eldat regelbundet föregående dagar. En helt kall ugn blir inte het av en brasa. Ibland stänger jag nu även mässingsluckorna helt. På så sätt minskar jag tjyvluft att gå igenom ugnen och kyla den i onödan. Men det kräver att mässingsluckorna sluter tätt och fint. Samtidigt drar jag spjället lite till, så att bara glödoset sugs ut svagt - jag slipper lukt i rummet.	2-2½ timmar. Glöden är mörk och utan träbitar (bara träkol). Jag rör om och stänger luckorna, låter de små vara helöppna en stund, sedan stänger jag ALLA luckor, även mässingen, och skjuter igen spjället till 95%.
Ugnen värmer ca 10 timmar.	Håller rummet vid 20-24 grader under en kväll.	En vedkorg ger två brasor - morgon och kväll, ca 5 kg per brasa.
BEGIN Kakelugnskalkylator 5 kg ved per brasa x 4 kWh/kg ved x 80% verkn.grad x 2 brasor/dygn x 6 månaders eldande per år ger 5.700 kr/år i minskad elkostnad (1 kr/kWh tariff). På 20 år blir det 114.000 kr besparing om din ved är gratis. På 50 år 285.000 kr. Eller? Minus sotarn. END Kakelugnskalkylator