Kakelugnar och Rörspisar i Sverige och i världen. Verkliga kakelugnar och rörspisar på verklig plats.
Av Valter Isander. Till startsidan

Kakelugnar och Rörspisar i Sverige och i världen.
Verkliga kakelugnar och rörspisar på verklig plats.
av  Valter Isander,  Rönninge 
Kakelugnsgrupp på Facebook

Skicka in din kakelugnsbild till mig och några rader om dess historia!
Jag placerar bilden på denna hemsida. Tack för ditt bidrag till bevarandet!

Om du vet vem som tillverkat en viss ugn är du välkommen att informera!
© Valter Isander eller fotografen (med tillstånd för Valter att publicera bilden här)

Senaste inlägg: onsdag 03 februari 2021
Gå till  senaste inlägg på denna sida
 

Uppsättning av kakelugnar   Uppsättning av Rörspisar    Eldstäder

 

1Pottugn i Viborg, Jylland, Danmark, ca år 1530. Eldas från rummet intill = biläggarugn.

Kaklen kallas pottkakel, de gjordes av krukmakare.

Inga kanaler...

foto Valter

 

Regna Socken, norra Östergötland, Brattebergs Gästgiveri. Cirka 1850.     Foto Valter

2

Hantverksugn
 Gästgiveriet på Bratteberg.

Troligen tillverkad
i trakten.

Järnluckor, inre sotstenar.
Målade kakel i foten.
En "rättoppare".

 

 

 

Öppen spis
Drängstugan på Bratteberg

Stor ved
Stor vedåtgång
Stor strålning
Stor ventilation
Stor brandrisk
Stor belysning

Liten varmtid
Liten vedbesparning
Liten värma på natten

 


Hembo Skåne

Hejsan Valter,
Jag har en fråga som du kanske kan svara på.
I en av mina ugnar finns det inmurat ett knytnävstjock rör som förbinder eldstaden med någon av de sidoliggande kanalerna tror jag. Röret sitter ca 50cm upp från botten av eldstaden och man ser det inte förrän man ligger på knä och kikar snett uppåt - bilden.

Jag kände med handen i röret och fick ut förutom flygaska en  "puck" av murbruk (inte kakelugnslera) som täppte till kanalen till hälften. Vet du vad detta rör är för något?

En annan fråga när jag tog bilden upp i eldstaden mot toppen, brukar denna kanal normalt smalna av så mycket som på min ugn?
Med vänliga hälsning
Rikard
--------------------------------------------------------------------
Från: Valter Isander
Hej Rikard!
Det är nog ett rökrör från en eldstad i rummet intill. Man fick både varm mat/sovrum med en kamin och varm kakelugn i rummet intill. Sådana installationer kan idag åter tillåtas (BFS 1998:38 Boverkets Författningssamling). Den låga, extra stenen i övre kanten kan vara till för att hindra inrökning.

Jo, många ugnar smalnar av uppåt inuti. De måste smalna för att ge plats åt sidokanalerna, i synnerhet om ugnen smalnar av på utsidan, som din gör (en mittelbandare). Avsmalnande kanaler ger bättre drag - som på en konisk spiskåpa.
Valter
--------------------------------------------------------------------
Hejsan Valter,
Vi har två rostfria insatsrör i skorstenen (mellanväggarna var för dåliga för att glidgjuta) så få vi nu bruka våra kakelugnar.
Rikard
-------------------------------------------------------------------
Mars 2008: Ugnarna har använts dagligen både med ett inlägg på morgonen & ett på kvällen från september till april ungefär. Detta är tredje säsongen.

Ugnarna står i Skurup i södra Skåne och huset är ett putsat tegelhus byggår ca 1910.

Mvh Rikard, Hembo

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 


Villa Hembo från 1910


Ser ni röret in i kakelugnens eldstad?
Till höger kameran in i sotluckan - uppåt, två sidokanaler.


 

4 Jag har åxå byggt rörspisar med lite egna idéer. Här är en av tre spisar i en  fd. byskola utanför Falun där jag bodde förut.

Jag ville försöka kombinera det  bästa ur kakelugn, braskamin och öppen spis. Värmelagring-Snabbvärme-Mysfaktor

Så det blev en stor pjäs med mycket glas (frontglas från vanlig kökselspis  ugnsluckor) som dessutom är lite vinklat så att jag kan se brasan från stora delar av rummet. Värmeväxlartub direkt ovanför eldrummet med möjlighet att blåsa rumsluft till hetluft utblås på övre framsidan.

Funkar jättebra utom första halvåret då det rök in väldigt mycket (därför lite svart ovanför luckorna) tills jag upptäckte att det låg en nerrasad sten högt upp i skorstenen. Hälsar Jesper Kjällquist jesperkj@spray.se

Mars 2008: Allt väl med spisen. Jag bor dock inte kvar där längre. Spisen står i Morbygdens f.d. byskola, 4 km väster om Falun. En skolsal som idag är "allrum" ca 95 kvm med 3,6 m takhöjd.


 


5  Hej. Tack för en trevlig och intressant sida om kakelugnar samt rörspisar.

Vi har en rörspis utan luckor, ganska stor öppning. Skulle det vara möjligt att sätta in ett par luckor i denna spis? Vart skulle jag kunna få tag i sådana? Gamla kakelugnsluckor, eller nytillverkning?

Det svarta i överkanten av eldstaden är en plåt...
Ska jag ta bort den och låta en plåtslagare tillverka nya plåtluckor? Ökar verkningsgraden med luckorna?

Med vänlig hälsning
Mathias Östh
Projekttekniker

Den har varit flitigt använd i vinter 2008 med alla strömavbrott som vi har haft.

Den står i ett hus från 1872 som ligger i Stojby utanför Växjö


Svar:
Hej Mathias!
Din eldstadsöppning är större än vanligt kakelugnsmått (som är standard ca B300 x H316). Om så är fallet, blir det nog specialtillverkning av luckorna, järnplåt är vackrast på gammal spis tycker jag. I en järnram.

En annan variant är att minska eldstadens innervolym till en öppning enl. ovan, det ger effektivare förbränning och mindre vedåtgång. Medför murning och insättning av en luckram etc. Nackdelen är att du då frångår det "historiska" i din rörspis, det ska ju också se snyggt ut.

Nya grejer finns att köpa, men då är det med innerluckor av järn och ytterluckor av mässing.

Mvh
Valter P Isander
Mars 2008


Mathias rörspis utan luckor i Stojby
                              

6 En rund fin ugn som öppnar sig i Täby

Hej Valter! Läser din fina sida om Kakelugnens alla möjligheter. För tre år sedan satte vi in en kakelugn som vi köpte nerplockad från en gammal herrgård i Tullinge. Ugnen är från 1911. Nu har tyvärr ugnen spruckit upp i fogarna, mest upp till. Fråga till dig är Hur åtgärda dessa ”foglossningar”.

Hälsningar Charlotte Bode i Täby


Svar från Valter:
Hej Charlotte! Kaklen har gått isär, mest upptill, men det verkar som om ugnen har "rämnat" nånstans på mitten och uppåt. Det kan bero på hård eldning (häftig), jag ser två spruckna kakel ovanför eldstaden, såvida de ej var där från början.

Åtgärder:
1 Om det inte läcker rök (eventuell provtryckning) in i rummet - man kan fylla igen fogarna med kritmassa: kritpulver från färghandeln, blanda med vatten, eventuellt med lite vetemjöl i som klister, till en fast smet. stryk i med gummispatel, kan gå med slickepott. Låt torka, torka ytan med torr trasa.

2 Om ni är kinkiga med utseendet i fogarna - ugnen ska då sättas om, en avsevärt högre kostnad.

3 Om det läcker - sotarens provtryckning ger eldningsförbud. Det läcker troligen också nån annanstans, baktill vanligt. Omsättning av hela (mesta) ugnen.

4 Kanske ugnen dåligt uppsatt (om ni ej eldat hårt). Garanti? Vid för hård eldning brukar kaklen flytta sig, men mest nedtill, dvs fogarna vidgas permanent, mest kring eldstaden, ej där uppe. Så er ugn tyder kanske på dålig uppsättning. På vilket sätt kan jag ej bedöma. Kan vara fråga om fusk med svicket, en del förordar kramlor "märlor" som håller samman kaklen inuti, kanske inte rätt kramlat...

5 Kanske har springorna alltid varit där... men de har tidigare dolts av kritan i fogarna... krita faller lätt ur. Försök då med kritan igen, annan blandning.

Lycka till! Mvh  Valter P Isander      Rönninge                   


Rund rättoppare i Täby från 1911,
omsatt för tre år sedan.


Vart är kaklen på väg i Charlottes ugn?


 

7 Orust Henån Villa Vardagsrum Malin

Hej här är våran kakelugn, men jag vet inget om den t.ex årtal den är gjord, typ av modell, vad man kan ta för pris m.m. Skulle vara jättetacksam om det fanns någon som ville hjälpa mig med detta. Den är 2.35 hög. Färgen är vit med grönt, blått, rosa lite guld m.m. Är både rund och fyrkantig.

Mars 2008

8 Skåne

Hej! Här är vår kakelugn, måtten är:
240 cm hög
56 cm djup
95 cm bred
Den är nu 2008 nedtagen, såld. Den blev installerad för ett tiotal år sedan, huset är från -36 och hade ingen ugn då.
Mvh Louis, Skåne, foto.

Valter sade:
Man kan sälja den som den står, ca 9.000 -12.000 kr, eller nedtagen för 1-2000 kr mer.

Den ser ut att vara från ca 1890-1900. Foten låg eftersom golvet är höjt litet?

En del rektangulära ugnar är grundare än denna (kakeldelen). De kan ha stått i ett hörn eller i en tegelnisch på en rak vägg. Då blir det ändå plats för eldstadens djup, och man ser sidoytor som saknar kakel.

Valter Mars 2008


 

Hej Valter, jag har en grön kakelugn, som  finns i ett hus där den förra ägaren hävdar att ugnen är från 1800-talets början. Den finns i en gammal Enköpingsgård och är i bra skick. Den har en brun fot och mörkgrön glasyr. Den är 240 cm i höjd och står i ett hörn. Jag misstänker det var ett finrum en gång i tiden. Den är vad jag kan se i bra skick (inga sprickor eller skavanker).
Mvh Christina
 

Valter:
Hej Tina! Den ser fin ut; den liknar väldigt mycket min egen, och DEN är från 1911. Mässingsluckor kom allmänt från cirka 1870, och stilen är ganska "modern", med fasade kakel.

Mars 2008

 

9


Vit fyrkantig kakelugn ca. 2,30 m hög 90 cm bred 50 cm djup.
Hemma i Enskede/Stockholm.
Född cirka 1920 tror jag/Valter.
Ni ser de vertikala fogarna över varandra nära kanterna?
Tomten håller emot

 

10
Kakelugnen stod år 2007 i vardagsrummet på nedre våningsplanet i en gammal 2-plans villa från 1800-talet i Värmland.

Höjd 2.05 m, bredd 0.88 m, djup 0.50 m.
Den har ett kakel som är sprucket, den närmast luckan, och jag har ingen i reserv, samt att två tegelstenar inuti eldstaden börjar att lossna.
/Matz


11 Storkågeträskugnen

Hejsan Valter! (2003)
Vi har en kakelugn som vi skulle behöva veta lite om. Tänkte att du kanske kunde veta nåt. Vi ska timra upp ett gammalt hus från slutet av 1800-talet, och med det så följde det med en kakelugn, som vi måste veta typ och fabrikat inför byggnadslovet.
Har ni nån aning om hur man tar reda på detta?
På kakelugnsplattorna är det instämplat RF och siffror som tex 27 och 32. På luckan fram är det instämplat Carl Zetterlund Eskilstuna, det kanske säger er nåt.
Tack på förhand. /Kamilla

Valter:
Fabrikatet - ofta svårt veta det, de är sällan märkta med fabrik, men säg att det är en "Traditionell Rörstrand", eller en "Westman", det spelar ingen roll för bygglovet.

Typen - "kakelugn, fem kanaler, murad med tegel och lerbruk, traditionell, antik, höjd---, eldstad BxHxD mm, eldas med torr ved och med traditionell metod, t ex enligt Konsumentverkets undersökning (83% verkningsgrad). Torr ved - Det godkänner alla nämnder, men det kan påverkas av om det är tättbebyggt område.

"RF" vet jag ej om, kan vara formtillverkarens initialer. 27 resp. 32 brukar vara ytterdiametern på ugnen (kaklen) i verktum (1 verktum = ca 24,8 mm).

"Carl Zetterlund Eskilstuna" vanligt, många luckor av mässing eller nickel gjordes i den stan då. Det verkar vara nickel på luckorna, det antyder ca 1910-1920. Ni har väl innerluckorna också!
Lycka till! - Valter

Hej igen Valter! (mars 2008)
Det är OK att du sätter ut bilden, vi har inte börjat elda i den än men till sommaren så ska den nog vara igång. Kakelugnen står i Storkågeträsk fyra mil från Skellefteå, vi har satt upp ett timmer hus från 1870-talet, där vi även satt upp kakelugnen.
Tidigare stod huset i Stämningsgården som ligger i Skellefteå.
/ Kamilla

 


 
12 Hedemora

Hej Valter
Jag bor i ett hus med gamla fina kakelugnar, och vi har börjat undra lite var dom kan ha kommit ifrån. Jag började leta på Internet efter nån som kan nåt om kakelugnar och hittade bl.a. din fantastiska sida! Det verkar vara ett äventyr att bygga en egen kakelugn!
I alla fall tänkte jag att det skadar inte att skicka några bilder med ett mail och höra om du har någon aning eller om du vet nån man kan fråga. Vi bor i södra dalarna (I närheten av Hedemora) och huset byggdes c:a 1905.
Mvh   Christer  år 2001         

Hej Valter, 2008: Du bläddrar rejält - det var 7 år sen :-). Men kakelugnarna står kvar - vi använder dom mest på julhelgen men dom fungerar utmärkt. Jag är fortfarande intresserad om du har nåt spår vem som kan ha gjort dom...
Mvh
Christer


Valter: De ser ut som Rörstrands ugnar. Rörstrand hade fabriker på Kungsholmen i Stockholm, de flyttade senare till Lidköping. De är väldigt fina!
 


13 Berlin i Skåne

Tjena Valter, visst får du använda bilderna. Ugnen stod ursprungligen i ett
5-våningars hyreshus med kanske 10 jättelägenheter på Hornstrasse i
Kreuzberg i Berlin, en klassisk och pampig byggnad från slutet av
1800-talet, ganska typisk för kejsartidens tjänstemannabostäder.
Den är vit, rektangulär, 310 cm hög,  bredd/djup ca 60 x 70 cm.
Från ca 1890-1900, i utmärkt skick. Den står i Skåne
Ornamenterad mönsterplatta på framsidan. Tre spruckna plattor får man tyvärr leva med.
Niklas

Valter:
En liten skönhet! Vad jag vet har dessa kakelugnar bara en kanal upp.
Kan hålen nedtill vara insläpp för kall luft som sedan värms upp inuti/baktill?
Järnluckor med asklucka.

 

 

Niklas' ugn i Skåne.

14 LIMA          Hej Valter!
Jag heter Lars-Urban Helje och bor i Lima i Västerdalarna. Huset är en
mangårdsbyggnad på en gammal bondgård. Vi har tre kakelugnar. Jag har en fråga angående luckan upptill på fronten. På två är det en lucka (sotlucka), men på en är det en öppningsbar ventil som liknar en sk rosettventil. Den här ventilen (och även de andra luckorna) har direkt förbindelse med skorstenspipan. Man kan se kakelugnsspjället om man tittar in. Om man öppnar ventilen (luckorna) känner man att det drar.

Jag undrar vad är tanken med en rosettventil? Är det för att kunna
få lite naturlig ventilation av rummet när kakelugnen inte används?
Ventilen måste ju stängas när man eldar, annars försämrar man ju draget
i kakelugnen. Man kan ju också riskera att det ryker in i rummet.
Med vänlig hälsning
Lars-Urban Helje

Valter:
Javisst är det en friskluftventil där uppe. Man bör stänga den när man eldar. Sotarn pillar ut "alltihop" när han ska sota där. När man eldar drar rumsluften in i luckornas hål, och man får frisk luft från husets alla springor - om det inte är hermetiskt tätt...

Ugnen ser fin ut. Den är typiskt inbyggd i en nisch, kanske därför att kaklen inte är så djupa på sidorna. Det försämrar nog värmeledningen, men det förbättrar tätheten baktill. Ugnen ser ut att vara från cirka 1905-10.
 


Hej Valter. Vi är ägare till en prästgård i Dalsland. I huset finns två st kakelugnar. När vi började titta närmare på den är den märkt med ett S, vad innebär detta och hur gammal tror Du den är?

Kerstin Andersson    Vänersborg

Valter:
Jag tror att den är från 1905-1912, jag vet inte vilken fabrik som har tillverkat den, kanske Stockholm eller annan större ort. Den är jättefin, som en brud. Lustigt med anslutningen till taket, den känns som 1860.


15


 

FöreEfter:Torpet:

16

2005: Hej Valter! Vi har ett gammalt torp med en bergslagskamin och rökkanalen går i en slinga runt kamin.
Jag har arbetat med denna för att täta, och jag vill nu göra ytan vit igen.
Är det limfärg/krita som använts eller vad använde man för material på ytan?
MVH Rickard

2008: Kaminen mår fint nu, och jag har fått den godkänd efter många turer med sotare ute. För varje steg jag fixade och de kollade dök det upp nya, så det var en lite segdragen process. Torpet ligger ett par mil norr om Örebro och har tillhört Dylta Bruk. Det är ett timrat torp från ca 1860-70.
MVH Rickard

Valter:
Man brukade putsa med lerbruk eller kalkbruk, senare mest kalkbruk, direkt på teglet.
Det blir vitt och fint direkt, men på putsen målade man också med kalkfärg, dvs släckt kalk + vatten, ofta med animaliskt lim, dvs "limfärg". Då smetade inte färgen av sig när man lutade sig mot spisen med kostymen. Samtidigt ökade risken att färgen flagnar. Jag gör likadant idag på mina rörspisar, dvs jag målar med bara kalk och vatten, på putsen.

Jag ser att du har satt dit en sotlucka på fronten. Jag undrar hur kanalerna går inne i muren...?
Det känns som om det har varit en öppen härd innan kamin+kanaler (murade "rör") kom på plats.
Järnkaminer och järnspisar kom i svenska stugor från ca 1870 och framåt.        30 mars 2008
 

17  Bill - Rörspis n:o 1, 2, 3

Hej Valter! Jodå det går bra att sätta in bilden på rörspisen, såg föresten ditt mail över hemsideprojektet, kul och bra.

Rörspisen står i ett 30-talshus/villa.  Ursprungligen fanns troligtvis två rörspisar med plåthölje - typiskt finskt - och en gjutjärnsspis som uppvärmning. Min spis står i vardagsrummet och är en hörnmodell, den är placerad mellan två dörrar och fronten på spisen liksom skär av rumshörnet så den tar minimal med plats.

 

Spisen har fyra sidokanaler och ägaren är mycket nöjd med vedåtgången. Värmelagring och -återgivning fungerar bra trots de en centimeter tjocka mineralullsskivor (utanpå teglet på bilden) som ligger mellan teglet och rappning/puts  Den har inte rykt in, och de har inte behövt använda "sommarspjället" vid tändning (då går röken rakt upp till skorstenen).
 


Bill Hagen med fot och halva livet upp!
Observera eldstaden - som en kärna/låda!

Jag har nu på min egna rörspis satt i spjällen och vänt de yttre kanalerna, tänkte få den färdigmurad i påskhelgen och sen återstår bara putsen. Tack för allt och ha det så bra.

Anm. angående putsen: Jag vill undvika sprickor i putsen genom att sätta ett 1 cm tjockt lager med mineralull på tegelytan. Utanpå detta ett putsnät och sedan putsa (rappa) på detta. Sålunda kommer skalet att vara skiljt från själva spisen. Dessutom är själva eldstaden isolerad från resten med mineralull. Teglet är ett specialtegel tillverkad av Tiileri, skall ha bättre värmelagringsegenskaper än vanligt rödtegel. Eftersom teglet muras liggande så är det arbetsdrygt. Jag murar in en strypning till den övre brännkammaren och kommer att borra hål och placera en värmesond för att kolla hur detta påverkar efterbränningen av kolmonoxiden. /Bill, Jakobstad, Finland

Valter:
Tack för bilder och beskrivning, en utvecklad rörspis, tål hårdare eldning, mindre risk för läckage.

 



18  Sättugnsplatta

Ursprung okänt. Infödingsmotiv. 59 x 73 cm.
Väger 53 kg. Christer. Göteborg.

Valter:
Sättugnar var vanliga i södra Sverige. De byggdes av 3-4 gjutjärnsplåtar som väggar, och en som tak, eventuellt en som golv. Man eldade som regel i rummet intill (alltså en biläggarugn), köket, och röken värmde järnlådan i "stugan", dvs rummet där ägaren satt och myste.

Motiven kunde vara heraldiska, lejon, kungens emblem, ägarens. Många plattor gjordes under 1800-talets första del av Husaby Bruk (Småland) och andra järnbruk. Denna platta verkar modern.

Gjutjärnshällar förekommer som eldstadsbotten, ibland i sidorna i rörspisar, i synnerhet de utan eldstadsluckor. Även tidigare öppna härdar hade stora gjutjärnsskivor som botten.

Cirka 1860 började bruken tillverka gjutjärnskaminer och järnspisar, vilka ersatte sättugnarna. På medeltiden gjorde man "sättugnar" av keramik, pottor, se översta bilden på denna sida.


Gjutjärn är sprött ... använd inte hällen som städ! Men det tål eld och värme utan att brinna upp så fort (vanligt stål brinner mycket fortare, oxideras exotermiskt till järnoxid )


 

19

Hej Valter, kakelugnen står i Långshyttan i Dalarna.
/Mikael Warnberg

Valter: Fin och präktig! Den ser ut att vara från 1885, kan det vara så?

 

 

LÅNGSHYTTAN
Bruksort med f.d. hytta för järnframställning -
http://www.langshyttan.nu/b_d005.html   

 

 


               Kakelugn

Eld med öppna luckor

20

Rörspis ganska grund

      En kamin
Hej Valter. Jag vill instämma i din lovsång till kakelugnen!
Jag bara älskar min. Men den börjar bli till åren nu , ca 105 år, och
jag funderar lite på hur den mår.

Jag har själv eldat i den de 16 år jag bott i mitt lilla torp. Jag eldar både morgon och kväll, ja, jag bor året om i torpet. Den blir ordentligt varm efter en brasa , men jag tycker den kallnar för fort och att den ena sidan inte blir lika varm. Jag askar ut på sidorna ca en gång/vecka under vintern . Eldar endast egenhuggen torr ved (mestadels björk).
Kan den vara i behov av restaurering?
 
Har även en rörspis i sovrummet (bild 3) och det är kanon. Den fungerat jättebra, men tack vare kakelugnen i våningen under behöver jag inte elda där så ofta.
 
Snälla, ge mej lite tips.
Klarar inte livet i torpet utan kakelugnen p.g.a. många och långa elavbrott.

Vänlig hälsning
Ulla T
i skogen norr om Motala

Hej igen
Kakelugnen är 205 cm hög och har en spricka tyvärr, som förre ägaren försökt täta med "plastic pudding" . Annars tycker jag den är riktigt fin. Jag sotar inte den själv, det får sotarn göra 2 gånger/år, men jag skulle vilja veta hur kanalerna går så jag kan extrasota själv. Behöver jag då någon viska eller liknande på böjligt skaft.

Rörspisen har endast ytterluckor utan småluckor. Brukar det vara så? Lite besvärligt att få in luft tillräckligt vid tändning.

Har dessutom kamin, vedspis och bakugn. Mycket ved ska huggas varje år, men
hade jag inte dessa härliga eldstäder så skulle jag inte kunna bo här året om.

Valter svar:
Hej Ulla Iskogen Norrommotala

Min kakelugn bakom mig blir kall om jag inte eldar rätt. Den behöver extra finkänslighet med spjället. Du ska dra det lagom, ej för litet, lyssnar till elden, luktar ovan luckan?

Lång brinntid är bra, men först upp i rejäl temperatur, sedan dra spjäll lagom, men försiktigt förstås. Snedheten i värmen - kanske litet fel i ugnen? Sotar gör du förstås ibland. Har den alltid varit ojämn?

Restaurering behövs förr eller senare, men man drar sig ju, stort jobb. Tegel lär bli porösa efter lång tid, leder sämre då. Men i huvudsak tror jag det beror på skräp (sot o dyl) på kanalväggarna, dvs sota rätt kan vara viktigt.

Kul att du har rörspis, de är så fina, mjuka, vackra. Jag vill att fler ska ha dem.

Svar på frågor:
- Man kan köpa en sotviska på pianotråd (längd ca 1½-2 m), Claes Olsson m fl ca 110 kr, diam ca 100 mm.
- Rörspisens luckor kan förses med dragluckor av järn 38 kr/st, se Davidssons i Reftele.
- Kanalerna går: först upp, sedan åt varsin sida, de vänder nere vid sidoluckorna, går upp och ihop och upp genom spjället. 5 kanaler som vanligt.
Mvh
Valter

 Kaaaaaaaakelugnen i Verkligheteeeeeeeeen
    
21   I Gryt. I öster om Valdemarsvik. I Östergötland.
Hej Valter 2006
Jag och mina syskon köpte för ett par år sedan ett hus och på översta våningen fanns två kakelugnar. Vi har haft funderingar på att sälja dessa för att få mera utrymme i dom små ettorna som innehåller ugnarna. Frågan är bara hur en kakelugnsförsäljning går till? Har hört att om man inte plockar ner den själv utan låter köparen göra det så blir värdet nära noll. Stämmer det? Vad kan bifogade ugnar vara värda ( om vi låter någon kunnig plocka ner dom )?
Fredrik Lind
Hej Valter 2008
Kakelugnarna står kvar på samma plats och båda har provtryckts. Min bror nyttjar den ena ( vita ) ibland då han vill höja trivselfaktorn.

Dom står i varsin etta med kokvrå i ett hyreshus från 40-talet.

Fredrik Lind
 

Valter: Den gröna är precis en mix av min gröna nere och den gröna uppe, de är från 1911. Den vita är jättefin, båda kan vara nedkortade ett eller två varv. Kanske har du lediga kakel på vinden? Den bruna foten under den vita verkar lite ovanlig - är det det du tänker på? Kul lampa! /Valter den 31 mars 2008, i Rönninge.

PS Värdet är aldrig noll på en kakelugn. Det ökar. Om köparen tar ner den själv värderar jag det till 1500 kronor. Men det är värt något för köparen också - vet vad man får, ser hur det var, och erfarenheten.

 

22  Lehmbau Backofen

  Bakugn i lera   Gott

Thomas in Oldenburg:
Hat gerade einen Lehm-Backofen in den Garten gebaut, sh. Bild, und will
nun im Haus weitermachen.

Thomas har byggt en bakugn i tegel och lera i sin trädgård i Oldenburg, norra Tyskland. Han skall nu bygga vidare inne i sitt hus.

Schlüsselwort:
Ofen    =  ugn
Lehm   = lera
Backen= baka
Oldenburg = www.oldenburg.de

I Tyskland är "Lehmbau", dvs att bygga hus i lera inne. Lera är miljörätt, andas, isolerar värmen hyfsat, vänligt mot händer och fötter, och leriga ytor är mycket vackra. De kan målas med t ex vit kalkfärg, eller stänkmålas som förr i tiden.

 

Man murar i Sverige kakelugnar och rörspisar med lerbruk. Det är traditionellt, tål ganska hög temperatur, är "kemiskt klart", billigt, snällt, ganska svagt, dvs sprickor sätter igen sig själva i en ugn.


 

23  Öppen i Småland Grimslöv

Så här ser den ut den gröna skönheten och såvitt vi vet är den byggd med tre
kanaler inuti vilket var typiskt för rörspisar  eller?
Hälsningar Maj-britt & Kim

Vakter:
Det brukar vara fem kanaler, troligen även i denna kakelugn. Det ser onekligen ut som en rörspis, med den härliga öppningen, från 1860. Kakelklädd rörspis? Vem vet. Kaklen ser ut som 1890 eller senare. Men totalen ser mer lokal ut. Fin kakelugn-spis!



 

 
                            

24  Mauritz ugn

Hej Valter,
Min far som har varit med om att elda bakugnar säger att man eldade med risknippen (som man hängt på tork under tak).
Dessa brinner med stor hetta, och jag tror han kommer ihåg att uppvärmningstiden var kanske ca 1 timme. Dvs ganska hett ganska kort tid. Ugnen var klar till att använda när "taket var vitt".

Vidare har jag tittat på danska "masseovn-ar" som jag nog nämnde. Inte helt lika en bakugn, men stark hetta och tvåstegsförbränning om jag förstår rätt.
Mauritz Linge
PS De eldfasta sten vi har är från två ugnar tegelstora; det ena formatet som vanlig tegel, det andra något mindre.

Valter:
"Massugn" är en ugn med stor massa, mycket tegel. Den tar lång tid att värma upp, och avger värmen under många timmar, dagar. Man kan se den som en "grundvärme" i ett kallt klimat. Men utöver en långsam bakgrundsvärme vill man ha snabb värme, t ex när man kommer hem från jobbet, på fredag kväll, till en fest. En kamin kan då vara bra, men den har låg verkningsgrad; men om man kopplar kaminen till en "massugn" får man både snabb värme och låg kostnad för vedvärmen som fastnar i massan.

 


 

Fasetter och Rosetter  ----------------------------------------------  Tallris med Kottar

25  Helsingborgs Stadshus 110 år

Hej Valter. Vi har två fina kakelugnar i vårt hus. De har stått i Helsingborgs stadshus fram till 1969 eller 1970 då det renoverades och kakelugnarna hamnade hos oss. Den vita med blå mönster är ca 2,70 meter hög och den bruna är ca 2,60 meter hög. /Malin L

Valter:
Väldigt fina ugnar att se på! Jag undrar vem som gjorde dem? Rörstrand, Upsala Ekeby, Petterssons?
Den bruna har nog varit högre, i synnerhet när den stod i stadshuset. Tack för ert bidrag! Den 4 april 2008.


Johan ugn Falun upp 2003 by Johan .
 Hopp-Lock två ugnar + nytt kakel Bältarbo.

26  BRANDMAN

Hej Valter, vad tror du om kakelugnar som stått i eldhärjade hus. Ibland ser man bara skorstenen och kakelugnar som står kvar, innan grävmaskinerna kommer. Går kakelugnarna att använda eller har dom påverkats för mycket av branden?
Hälsningar Johan Rune

Valter: Knacka på kaklen, kolla om dom är hela, jag kan tro att de har haft det jobbigt. Beror väl på var det brann mest. Kanske metalldelarna kan vara bra att ha, luckor, spjäll etc, alltid något. I huvudsak tror jag att det är skräp. Men temperatur i sig är nog inte skadligt, kakel bränns ju i ca 1000 grader vid tillverkningen. Frostsprängning med fukt jobbigare? DEN ÄR HÖÖÖÖÖÖG!
Mvh  Valter

Hej
Tack för svar. Jag är själv brandman med intresse för kakelugnar. Satte upp en ugn själv förra året som blev godkänd, min första uppsättning. Då och då släcker vi ju bränder där det står kakelugnar men vad som händer sedan med ugnarna har jag aldrig brytt mig i så mycket. Ofta har kanske tak rasat över ugnarna så krön är trasiga, då är dom ju inte kompletta heller... Kommer det ett passande tillfälle kanske jag ska kolla upp en sån där "brandugn". Bifogar en bild på min ugn. BRUN HÖG MED KANNSKÅP.
Hälsningar Johan

Hej igen Valter 2008 - - Jo, det är bra med den bruna ugnen! Jag har inte byggt något sen dess men nu är jag faktiskt på gång igen. Jag har precis börjat med en gul rund tremeters från A8 i Boden på andra våningen i mitt hus. Jag har ställt en fråga på  byggahus.se samt i facebook group kakelugnar och rörspisar.
http://www.facebook.com/group.php?gid=19649228232
Mvh Johan
den 4 april 2008

27  En ½ Rörspis i Spånga

Huset byggdes i timmer cirka 1850, Söderspånga, i Vingåkers Socken, Södermanland. Nu rivs hus och rörspis. Luckorna till eldstaden var ganska stora, järnplåt, utan dragluckor, målade med aluminiumfärg i senare tid. Sotluckor av mässing.

Rörspisen är en vanlig femkanals rund spis i hörn, byggd med stortegel (dvs 300 mm långt, 2 resp. 3 tum tjockt), lerbruk, vitputsad yta. På senare tid har den målats i nu flagnande färg, kanske limfärg eller plastfärg. Skjutspjäll n:o 3 av gjutjärn, dvs ganska stort.

I skorstenen fanns ett vippspjäll med lång stång, den reglerade draget och värmen i köket, där man ursprungligen hade öppen härd för mat och ljus och värme

/Valter den 6 april 2008


 

28

RÖNNINGE
UGNAR

Jag har köpt ett hus i Rönninge. I huset finns 3 kakelugnar och en AGA-spis! Eldningsförbud råder eftersom allt stått vilande i över 3 år..

Vi blir nära nog grannar du och jag. Huset ligger på Höganloftsvägen, byggt 1945, gult, slitet, lite för litet för hela familjen, och alldeles underbart! En sotare kommer den 8:e januari och gör provtryck, men det råder nog ingen tvekan om att det blir nedslag..

Hej Valter! Tack för välkomnandet. Jag tillhör den typen som blir överlycklig av att se 3 kakelugnar, trots nuvarande eldningsförbud. Skorstenen skall såklart också kollas av sotaren, och jag kommer att vara med vid sotningen.

 

Jag har (med god hjälp av dina alster på Internet), läst in mig så gott som det går i ämnet kakelugn. När jag tittat på kakelugnarna får jag dock lite dåliga vibrationer..  Vissa av kaklen är ngt ur läge. Kan det bli så om man eldar för hårt? tänker jag då.. AGA-spisen tror jag är svår att slita ut, svenska uppfinningar går inte av för hackor!

Möjligen kommer vi inte att behålla alla kakelugnarna, men vi vill definitivt få den stora rektangulära och AGA-spisen i funktionellt skick.
Med Vänliga Hälsningar
Pelle Lönn

Valter Pettersson Isander i Rönninge:
Lycka  till med ved och spisar! Ja, kaklen har skjutit ut, det ser inte så snyggt ut, och det beror mestadels på hård eldning (för snabb). Enda sättet är att sätta om ugnen eller acceptera utseendet... tejpresterna kan tyda på att de har läckt utåt. Annars är läckage bakåt vanligast och svårt att täta bra utan att sätta om hela ugnen. Men ibland kan man fylla med lerbruk mellan vägg och ugn; (skål?).

Den 6 april 2008


29  Örebro
Slutet av 1800-talet
 Börje Norgren

Valter:
En glad, fin ugn! Gärna den!

När jag ser knottren tänker jag - "lätt att sätta upp, faserna trollar bort utskjutande nybörjarkanter!"

Mörka foten är typisk efter  sekelskiftet, och där uppe syns en friskluftventil. Den suger ut rumsluft, ett snöre saknas - liksom snören för spjället, högt att nå.

En rund ugn på rak vägg - alltså finner man den typiska nischen (tegelstaplar), som döljer ugnens bakvägg.

/Valter Isander


LUND MEDELTID

Kaklen har hittats i Lund, och de föreställer manshuvuden och parfigurer. Kaklen troligen tillverkade av tyska kakelugnsmakare eller med tyska matriser (formar).
/Valter 6 april 2008
 

30  BODEN 1928

Hej Valter!  En kakelugn från verkligheten.

Huset är byggt 1928, i de äldre delarna av Boden i Norrbotten, men vad jag vet så är det ingen av grannarna som har kvar någon kakelugn. Vår kakelugn har en väldigt djup eldstad men det beror nog främst på att ugnen, i mitt tycke, är ovanligt djup.
Valter: Den ser äldre ut än 1928, som 1910 - mycket vacker och ren. Hörnugnar kan vara djupa - min gröna, liknande är 52 cm djup i eldstaden. Stort rum = mycket brasa!

I en artikel i en av våra Norrbottenstidningar som handlade om en karl som hade jobbat med kakelugnar i drygt 20 år, fanns en bild på en av deras kakelugnar och denna var väldigt lik den som finns i vårt hus. Denne karl visste att deras ugn tidigare funnits murad i Bodens gamla stadshus. Kanske vår också gjort det?

I vårt förra hus hade vi låtit mura upp en "Wasaugn" från Stockholms kakelugnsmakeri och den var vi väldigt nöjda med under de 16 år vi hade huset. Att nu äntligen ha fått murstocken fixad, så att det går att elda i denna vackra och troligtvis gamla kakelugn känns mycket bra. Enligt en av våra grannar har det inte eldats i den sedan mitten på 1970-talet, så nu när vi startade upp att elda så skedde det mycket långsamt och försiktigt. Varmt och skönt blir det även om fjärrvärmen också gör sitt. Pipan i murstocken tätades med "Furan Flex"-rör, och en representant från Skorstensfolket utförde jobbet.

Måtten på vår kakelugn: H:2550, B nedre:950, övre: 850, D:800. Hyllans mått D:240, B:1110.

Ålder?  Tillverkare?   MVH   Anders i Boden
Valter: Tack Anders för ditt fina bidrag med historia! Men hur sotar man där uppe?


31  Ugnarna i Riga
by Peteris

Hello Valter, no, lv stands for Latvia (Litauen). I live in Riga, Latvia, - but the stove I built is in my country home.

I am happy to have somebody to discuss issues concerning this type of ovens. I am going to build the oven anew next summer.  But this time there should be no mistakes I did this time. This far I still have not answers to all questions. E.g. the uneven heating
of the oven (ojämn värme).

I bought book by Karl Heinz Pfestorf "Kacheloefen und Kamine", which was advertised as the best book on the subject. However it disappointed me - there were but one type of "Bodenkachelofen" and not a
single word about 5 channel Swedish ovens.

Best regards
Peteris

1 kanal upp, eldas från sidan, nere. Båda ca 100 år gamla. 5 kanaler, svensk typ.

Valter: Thanks for your contribution Peteris! It seems that the Swedish system with 5 channels is quite unique in the world.

32  Norska gjutjärnsugnar
i Norge
Här är några typiska norska kaminer, etagekaminer, dvs de har flera våningar, ibland med kanaler för att sprida värmen uppåt.

Ibland kallas järnkaminer för "kakkelovner", dvs "kakelugnar", trots att de inte har kakel. Det kan vara ett överfört ord, eftersom kakelklädda kaminer är ganska vanligt i Danmark och Tyskland.

Ordlista

Norska Svenska
ovn ugn
støberi gjuteri
luker luckor
pejs spis (eng space, plats)
skjeldne ovanliga
ild eld
skorsten av skøre (tända)

Eldstäder i Norden 1600-talet
av Fr. Troels-Lund, på danska

Hej Valter!
Här är mina ugnar/kaminer!
Varmere her, ovnene er kalde.
"Støberi og dok", dok står nok för skibsvarv/dok.
De ovner som noen ganger kalles kakkelovner i Norge er nok heller koksovner med form som "kanoner", altså runda ovner. Kalles også "rundbrennere", idet man med koks kunne brenne "natten rundt" med lukkede luker.
Mine ovner kalles "etasje-ovn", idet røkkanalene passerer flere etasjer.
Rörspiser har jeg oppdaget er skjeldne i Norge, men de finnes, kan kalles "magasin-peis" altså en ovn med värme-magasin.
/Steinar

Kakelugnar och kaminer i Norden 1600-talet
på danska, av Fr. Troels-Lund


STAVANGER GJUTERI & VARV
Stavanger
Europas kulturhuvudstad 2008

 

den 7 april 2008

 

 

 

 

 

 


 

33

4 st Vita hos fam Jonssons i Ockelbo

Hej Valter ! Jag skickar 4 bilder av 5 på kakelugnar i mitt hus i Ockelbo. Det går att elda i tre av dem. Och så har jag en vedpanna i källaren. Och så har jag lärt mig mura bakugn och har satt in vedspisar och kåpor.
Om du fått bilderna återkommer jag med lite text om kakelugnarna.

Hälsningar
Tomas Jonsson i Ockelbo med familj

Tillägg: Kakelugnsmakaren som står bredvid våran kakelugn heter Gustaf Frank Västerbo, Ockelbo. I texten under bilden står det att han står bredvid en kakelugn från 1700-talet. Vi har eldat i kakelugnen 2 ggr , när vi hade ett längre strömavbrott. En sotlucka saknas upptill på kakelugnen (bild). Den enda skadan på kakelugnen är att kakelplattan ovanför luckan är sprucken.

Vad gäller Kakelugnsmakare Gustaf Frank i Västerbo utanför Ockelbo, så är han av gammal kakelugnssläkt och har enligt tidningsartikeln murat upp ett par hundra kakelugnar. Han lärde sig mura kakelugnar av sin far. Kostnaden att mura upp en kakelugn var ca. 1200 kronor enligt artikeln från 1972. Kakelugnen i vårat sovrum har vi eldat mest i.

den 9 april 2008

34

I Töcksfors i Värmland

Hej Valter!
För några år sedan flyttade jag tillbaka till mitt barndomshem, till ett hus som byggdes av min Morfars Morfar år 1862, som jag och min hustru har börjat att renovera i gammal stil.

Huset:
Plastmattan i köket. Masonitskivor. Kilsågat trägolv (som får ligga kvar) med lite "Engelsk Röd" färg på. Och i finrummet hittades ett skurgolv. Där står en kakelugn som med nöd och näppe räddas från att kastas ut under renoveringen 1965 då den stora murstocken revs.

Två snickare ville göra det lätt för sig och göra en rak vägg där kakelugnen stod, så det vore bara att knuffa ner den i det. Men min far tyckte annat. På kvällen när snickarna hade gått hem, spikade han för stora plank bakom kakelugnen så att det inte gick att knuffa ner den i det stora hålet efter murstocken. På morgonen dagen efter när snickarna kom och fick se vad min Far hade gjort så blev den ena snickaren så förbaskad så han gick hem och kom aldrig mer tillbaka..... Och tack för det. nu står kakelugnen kvar, visserligen 120 cm från den då nya skorstenen men den står där.
Den skall göras helt i ordning med skorsten så att det går att elda i den

Jag bifogar 2 bilder, den högra som den ser ut idag och den vänstra som den skulle se ut i full höjd. Det är var lågt till taket så kakelugnen kortades ner ett varv, och dom delarna som blev över blev liggande under ett uthus, jag hämtade den viktiga biten och fotograferade av den och med datorn hjälp placerade in den där den skulle vara (vänstra bilden).

Frågor:
Vem har tillverkat den?
Hur gammal är den?
Är den vanlig/ovanlig?
Vad kan den vara värd i kronor (den är komplett, hel och utan sprickor).
Jag vill gärna ta del av eventuella reflektioner på kakelugnen som du får av dina läsare på din hemsida.

Med vänliga hälsningar  
Valter Gustavsson       Elovsbyn Hultet         Töcksfors         Tel: 0573-611 26        vg@alfa.telenordia.se

Valter:
Jag tänker mest på Upsala-Ekeby, cirka 1910-20, kan den ha satts på plats då? Formen liknar Axel Lindegrens.
Jag tycker att den är ovanlig, men stilen är ganska typisk för 1910-20, jugendinspirerad, blomstren, runda former.
Nog kan man vilja betala 30-40.000 kr för en så fin ugn, gärna mer; den är tydligen komplett om delarna i uthuset räknas med.

den 10 april 2008


 

35  EN RÖRSPIS MED SOTSTENAR

Urmas:
Våran sotare klagade att jag inte har sotluckor på min rörspis, konstigt den har fungerat i 150 år . Är det riktigt att jag måste sätta in sotluckor i rörspisen?
/Urmas

Valter:
Hej Urmas! Klart det finns sotluckor på din rörspis, annars hade den ej kunnat sotas. Men den är kanske inte 150 år..? De brukar vara nedtill, utanpå, en på varje sida, dvs två st där nedtill. Men de sitter troligen inte utanpå på din rörspis, utan inuti eldstaden, dvs titta om du ser en lös, halv tegelsten där inne, en sådan på varje sida (höger vänster). Kanske är de fastmurade - försök pilla loss dem. Sedan kan man sota. Sedan ska du pilla tillbaka dem igen, helst täta med lite lera i springorna: blanda vanlig lera från en åker med sand 1 del lera 3 delar sand (utan sten) cirka. Tryck in med en slickepott, lite lagom så att de kan lossa snästa gång. Använd inte cement. Fastnar. Men leran kan återupplösas med vatten. Kanske sotarn är ny på sånt här? Tittade han in i eldstaden efter sotstenarna?

Det ska finnas en sotlucka där uppe på mitten också. Annars problem. Men den kan sitta nån annanstans också. Där uppe nånstans. Om inga sotluckor finns kommer väl spisen att gro igen till slut. Då ska du sätta in tre sotluckor. Murarjobb, eller kakelugnsmakare, kanske ett par tusen kronor + luckorna (ca 250 kr/st).
/Valter

Urmas:
Hej Valter !Huset är från ca 1850.  Jag tror nog att jag kan få loss sten på båda sidorna men är det inte bättre att ta nya hål utifrån med en hålsåg, så slipper man krypa i eldstaden ?? Eller är det att förstöra rörspisen ( du vet byggnadsvård )?
Problemet är att göra hål i toppen så att man kommer på rätt ställe antar jag .
Kanske jag inte har en rörspis ?...
Mvh
/// Urmas Broberg
den 13 april 2000+8


 

36

Det är en
Rörstrand

 från ca 1883.

Den stod i Sundsvallsbankens hus under branden 1888 i Sundsvall och blev sen flyttad till ett hus i Solbacken av oss, 1988 tror jag det var!

MVH Mikael Fagrevi, Skåne.

Valter: Rörstrand Kakelugn, vilka härliga grejor!! Sälj den inte! Ät opp den själv.



37  Hallandsgård Träslöv Hantverksugn

Kakelugnen finns i "stugan" av en gammal hallandsgård, byggd ca 1795 av Elias Bondesson, kallad "Eljasa" i Södra Näs, Träslöv. Den 5:e generationen hade inga barn, så de sist levande
donerade gården till Träslövs Hembygdsförening. De sista syskonen var två systrar som båda dog 2007, 97 och 100 år gamla. Hembygdsföreningen har en mager beskrivning av gården på sin hemsida:   http://www.hembygd.se/index.asp?lev=3863

Jag kände de två systrarna väl och har genom åren fått höra mycket om gårdens historia. Jag sänder med några bilder. Du ser skorstenen och kan av den räkna ut var kakelugnen står. Kakelugnen är ansluten till en rejäl murstock som även innehåller köksspis och bakugn i "lilla köket", samt en
innemursgryta (för tvätt) i yttre köket.

Hälsningar
Stig-Göran Larsson

Valter: I trakten finns leror lämpliga för lergodstillverkning, och i Skene uppstod under 1800-talet en kakelugnstillverkning: Denna film från 1923 visar retrospektivt hur tillverkningen gick till: http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?d=48192&a=534415

 

 


Eljasa tidigt 1900-tal

Eljasa ca 1915

Eljasa 2007

38   RÖRUGN  RÖRSPIS 
ARHOLMA SIV RIKARD LETH ARHOLMA

Hej Valter !

Vår rörugn blev jättebra och fungerar utmärkt.
Tack för hjälpen ! Däremot är vi inte så bra på mail.
Vill du nå oss är det mobilen 070-55 56 095 som gäller.

Hälsningar
Rikard o Siv
 

Rikard: "Den blir het och värmer väldigt bra. Den drar ingen ved. Alla grannar vill ha en. Den ryker inte in. Man kan elda med öppna luckor. Luckorna är större, specialbeställda, de tog tid. EN modern skorsten står bredvid.
Arholma i april 2008

Valter: Kul!! Snart är den kritvit av kalkfärgen!        17 april 2008


 

39  

40  

Denna kakelugn fanns monterad centralt i en liten timmerstuga utanför Nybro Småland,
  år 2004.
Johnas P Kjellson

Valter:
Rund ugn på rak vägg, då ser man ofta nån sorts lösning för att dölja bakre sidodelarna. I detta fall har man byggt en nisch och klätt den med kakel.

den 6 maj 2008

41  Kolonnkakelugn

 

För placering i ett hörn, fint utsmyckad med
lejonhuvud mm.
Är nedplockad  Höjd=2.55 meter
Ugnen finns i  Ängelholm.

Sven Larsson
 

Av lat. columne och colonne, dvs (cyl) pelare, rättoppstående.

Stil cirka 1890.
/Valter

42

2 runda bildar 1 förening

Lucas:
I mitt fall håller jag f n på att bygga till mitt hus (fr 1926) med bl a ett runt torn med klockformat tak och bågformade kupor. Jag lovar - det är inte lätt att bygga runt i trä (men det går).

Som du förstår funderar jag (år 2001) på att sätta in en kakelugn. Eftersom jag är mycket för okonventionella och 'listiga' lösningar så hade jag tänkt att sätta kakelugnen 'i väggen' mellan två rum, d v s låta den sticka ut som
en knapp halvcirkel i varje rum. Se'n tänkte jag sätta eldluckor i båda rummen och vinner på så vis två saker:

- Utrymme (inget av rummen har egentligen plats för en egen
kakelugn)
- Mysfaktor i båda rummen

Rökgenomslag från en eldöppning till den andra är jag inte heller särskilt rädd för, eftersom kakelugnen kommer att stå alldeles intill dörren mellan båda rummen (ingen tryckskillnad således).

Nu (2001) har jag äntligen fått napp på en kakelugn via nätet. När det nu börjar 'bli allvar av' så började jag så smått söka lite info om hur man monterar kakelugnar. Din sida dök då upp som en verklig guldgruva, i synnerhet som den förklarar mycket om hur en
kakelugn är uppbyggd. Detta är ju särskilt viktigt för mig som ju inte bara tänker montera, utan även modifiera, min kakelugn.

Med Vänlig Hälsning
Lucas Orve, TÄBY
 

Valter: Roligt och spännande att se ditt projekt. Det ser mycket snyggt ut! Tack för fina bilder (år 2008).   Valter den 7 maj 2008


 
43  En rörspis hos Andersson
i Marsjö, Vingåkers kommun, Södermanland.

Den gamla stilen, en öppen eldstad, utan luckor. Typisk för trakten, kanske för Södermanland?
Rörspisar "tillverkades" inte som kakelugnar, de murades av en person, som bestämde mycket hur den skulle se ut.

Fem kanaler som vanligt, som en vanlig svensk kakelugn.

Undrar hur gammal stugan är, på väggen sitter en lantmäterikarta (avstyckningskarta?) från 1898. Rörspisen der ut som vore den från 1860.

En sotlucka utanpå, en invändigt, plus den där uppe. Ser ni spjällpinnen till vänster, inskjuten?

Tack för bilden! Valter tog den i maj 2008.

 


 


44 RÖRSPISARNAS BRATTEBERG
i Regna i norra Östergötland

Bratteberg är en bygård i Regna idag bestående av fyra hus, vilka byggdes cirka 1840.
Där har bedrivits handelsbod och gästgiveri. Husen uppvärmdes med öppen härd, rörspisar och kakelugnar.
Husen ägs idag av Lars Sjöberg.


Rörspis med fem kanaler. Fronten gav här plats åt sotluckorna.
Konisk övre form ger lättsamt intryck och bra drag.
Till höger vy upp genom eldstaden - man ser tydligt övre, främre vändkanterna för röken
och fogen mellan två liggande tegelstenar i spjälltaket..


En traditionell rörspis med öppen eld, en liten nisch och järnhäll.
Tre yttre sotluckor. Högra bilden är eldstaden med tre vertikala gjutjärnsplåtar som skall skydda teglet.


Ännu en flat rörspis med den moderna utformningen med yttre sotluckor av mässing
(kom cirka 1870-80). Rökkanalen upp från elden smalnar snabbt av (plats för nischen),
och det ger bra skjuts åt röken - dvs bra drag när farten ökar,
förträngningen hindrar dessutom röken att slå ner igen och ryka in i rummet.

Foton av Valter Pettersson Isander, Rönninge
Valter den 18 maj 2008

45
Gamla kakel

Hej Valter! Är lite nyfiken på några saker...
Vi har en gammal kakelugn i delar på landet, vet ej om den är komplett, se medskickade bilder.

Min Morbror tog upp kakelugnen någon gång för 20 i år sedan.

Jag tror den kommer från någon gammal lägenhet/hus i Stockholm, men jag vet inte om den skulle passa i våran stuga.

Eller om det vore smartast ekonomiskt att sälja den och skaffa någon annan variant av kamin.

 

 

Jag skulle vilja veta på ett ungefär:

Hur gammal kan den vara?     Valter: Jag tror ca från 1840-60, lokal tillverkare, rött gods.

Om den ej är komplett, kan man komplettera?    Valter: Svårt hitta fler, kakelugnsmakare vill nog ha den som reservdelar.

Vad kan det kosta att få den monterad?            Valter: 20-30.000 kr

Vad kan den vara värd om man säljer den som den är?            Valter: Vet inte skicket. Om den är komplett kan den nog ge-10-15.000 kr, kanske mer.

Känner ni igen mönstret?         Valter: Jo, jag har sett liknande i gamla gårdar i Sverige, byggda ca 1840-50.

Mvh
Stefan                                  
Valter: Tack för bilden! Kakelugnen är jättefin! En gammal hantverksugn.
 


46  Nysätter Sörmland kakelugn i salen 1923

Lantbruk i västra Södermanland, manbyggnad byggd 1923 i regelverk, kakelugnen i salen (numera kallas det i staden "vardagsrum", den var förbehållen samvaro vid festligare tillfällen).

Med tillstånd av Sylvia Andersson, Nysätter, Högsjö.

Foto Valter den 2 juni 2008

 

 

 

 

 

Rund och Vit

  Svarta och Vita

47

100 år.
I Rönninge.
Pensionat Talliden.
Villa Talliden.
På Rönningevägen.
Byggt 1908.
Vid sjön Flaten.
Med restaurang och logi.
Foto Valter 2008.

48
SILLVIK

Snickarglädje
Villa från 1884
Kulturella ungdoms-föreningens Hembygds-förening
på Sillvik, Botkyrka kommun.

 

foto Valter
införd den 7 juni 2008

Jämför Talliden, mer krusiduller 1984, mer funktion 1908.


 

49   Rörspisen i Tanzania
februari 2008

Owe Lindgren och Freddie m fl murade denna svenska rörspis med fem kanaler, typ "Valter", i Bulongwa-­Makete i Tanzania, Afrika, i februari 2008.  

Den skall värma rummet de kalla nätterna i barnhemmet.

Owe är projekt ledare, Valter höll kurs för Owe och gjorde instr.material, Anna i Lutherska Kyrkan/Rotary ansvarade. Ytterligare rörspis är planerad.

Valter den 8 juni 2008.  Foto Owe Lindgren.

    
Tegel tillverkas och stackas ute




50

Kakelugnens Hus
Frägsta Kulturgård Hudiksvall

Gästrummet. Ca 1840. Rättoppare (ingen midja).
Avsmalnande kanal nr 1 - typiskt alla runda kakelugnar.

Hantverksugn, kan vara tillverkad i Näsviken, men mer troligt i Hudiksvall.
 Rödgods. Grova fogar. Ingen spjälledare. Färgvarians.

Gnistplåt av varmförzinkad plåt. Målade fotkakel. Järnluckor (inga innerluckor). Inre sotstenar.
Rödgods, dvs kaklens lergods innehåller järn, typiskt lokala tillverkares lera.

Först en öppen eldhärd 1830 för mat och värme och lyse.
Kompletterad med "halv" kakelugn (tre kanaler), kaklen utan glasyr, vitmålad.

Rättopp Stå! Gråfot Gullblad Gullkrona! Med svarta heta dörren. Akta tån! Omkr 1840.

T.v. Rund mittbandare ca år 1900.       T.h. Empire ca år 1850

Frägsta Kulturgård
Freja födde boplats fordom

7 juli 2008      Foto Valter PI

Näsviken år 2008. Huset där  kakelugnar förr makades

    Frägsta slut


51  
I Bunge på Gotland
står den.

Uppsatt ca 1929.
Kan vara en Rörstrand.
Huset verkar äldre - pardörrar.
Hos Lennart Karlsson.

Den torde gå in en bit i väggen?
Kaklen sitter ej "i förband".
 

Tack för bilderna!
Valter den 17 augusti 2008
 

 

52
Dessa fantastiska kakelugnar
besökta och fotograferade av Eva Bovin år 2007

  

 
Var äro de?
Gården heter Renshammars Herrgård. Ägs numera av Catrine Palmcrantz.


 

53
OKÄND UGN

Hej! Det är en fin ugn! Stilen kallas nog empire, årtalet ser ut att vara 1850-60, luckorna av järnplåt, inga sidoluckor där nere (kom senare, 1870-80, mässing) - alltså sotstenar inuti i stället.

Knappast en lokalt tillverkad ugn, men kanske? Från en lite större fabrik, med resurs för sådan glasyr. Många fabriker fanns då, är den i Småland? T ex Karlskrona, Oskarshamn etc. Stockholm gjorde väldigt många kakelugnar. Det brukar vara svårt att se vilken fabrik som gjorde den. Vet någon?

Den ser ut att stå i sitt originalhus, -rum, där gör sig en kakelugns bäst förstås.

Pris ... bör kosta 15-20.000 kr, kanske mer tack vare dekoren. Lagom pampig, ej
skränig (men börjar bli om det vore mycket mer glitter...).

Mvh
Valter Isander i Rönninge     idag 29 september 2008

54

En alldeles ny rörspis

Fem kanaler har den, lilla hyllan och nischen likväl, knappt torr är den, draget ej klart, vridspjäll tydligen, eldfast i eldstaden (med synlig text...), en hörnspis med kalkputs. I stuga i Södermanland

Klar 2008, bör eldas nu.

Fredriks köpta ugn & Valters text den 30 september 2008

 

 


55
Anneli Spisar Småland

Hej jag är ibland inne på din sida och tittar på alla gamla vackra spisar.

Jag har ett gammalt torp med spisar och jag har frågat på forum och en del tror att den till vänster är en rörspis men jag är tveksam?

Valter anser det är en öppen spis, rakt upp.

Spjället har fastnat, spisen har inte eldats i på kanske 50år. Hur kan jag fixa detta?

MVH Annelie, prêt de Porte d'Oscar
 

Valter: Höger spis är rörspis, man ser tre (två) sotluckor, och bredden, och spjälltenens läge under sotluckan.     1 okt 2008

56
På Skansen. i Bokbinderiet.

Öppen härd, 1500-1700.

Kakelugnen, grön rinnglasyr, placerad bredvid föregångaren eftersom man ville ha både öppen eld med lyse och strålhetta och matlagning, och den nya magasinerande kakelugnen (ännu ofta bara en kanal inuti).

Den bundna boken har linnetråd i ryggen, det håller längre än bara fuskklistring.

/Valter Isander den 11 oktober 2008

 

"Bak kakelughnen sitta, bara titta"


 

På kolonn eld!

 

Är det Rosersberg Slott? Eller det där på Djurgårn?

Lasse o Marie-Louise tog bilderna den 12 januari 2008.

   57
 

58

 

VISBY
Ugn mot rak vägg.
Satt 2007.
Tegel Tipp.
Vatt hörnugn.
Värmer nu.

 

Hej Valter,
Så här blev min ugn (jag gick din kurs för ca ett år sedan).
Den blev färdigsatt i december 2007 (julafton faktiskt).
Sotarn kom förbi i juni först och tyckte det såg fint ut.
Nu har den värmt oss sedan september, härlig är den...
Ugnen fungerar perfekt.
Tack för en bra kurs,
Mvh Daniel, Visby Gotland

Jag skall berätta en lite kul grej som hände i helgen; 
Var och tittade på ett ödehus som hade två, tyvärr sönderslagna, flata ugnar, intill huset fanns en stor byggnadsmaterialtipp som stängdes för ett par år sedan.
Döm av min förvåning när jag fann hundratals, kanske
tusentals stortegel i ypperligt skick på denna tipp. Det blir en tur med lastbil i höst. Stenen kommer att leva vidare i ett par kakelugnar i Stånga respektive en rörspis i Visby.
 
Jag skall också tillägga att den ugn jag satte upp själv innehåller ca 100 sten som jag fann på en "
skogstipp" under en svamprunda strax efter att jag gått din kurs.
 
"Det finns inget skrot, bara gamla grejer som kan användas på nytt" (citat Mulle Meck)
 Mvh Daniel
den 22 oktober 2008
 




 

59
Henrik  1911
Skellefteå 2008

 

Henrik sätter om den rektangulära kakelugnen i Skellefte, från 1911, och de har aldrig tidigare varit omsatta.

Ugnen var klamrad, både i sida (U) och övertill, mellan de små hålen mitt i kaklens övre rumpkant (┌─────┐).

Tack för bild och samtal!

Valter MMVIII

 

 

 

Foto Henrik 2008.
Införd av Valter 27 okt 2008


 

60
En Karin Kakelugn
i Nyköping 1924

Hej Valter
Läser din hemsida med nöje. Skickar en bild på vår kakelugn, som finns i Nyköping.

Huset är byggt 1924. Jag tror att kakelugnen är original. Det har antagligen funnits en liknande kakelugn i vårt vardagsrum. Funderar nu på att köpa en till vardagsrummet.

/Hälsningar Karin Bergström

Kannskåp med luckor.
Jugend va?
Raka fogar på fogar vid hörnen.
Gjutet eldstadsplan.
Snygga proportioner
/Valter

Införd den 5 nov 2008

61
En Spismur
i Fudalens fäbod i Mora  socken i Dalarna.

Årtalen 1755 resp 1783 avser födelseårtalen för tidigare ägare, dvs inte murens byggnadsår. (jfr kistor med årtal påmålade).

Till höger syns två trästänger för manövrering av vippspjället.

Kräklan (krok av grangrenar) kan användas för att torka kläder.

Ur bokavsnitt av Sigurd Erixon.


 

Vad är en spismur?
SAOB anger "mur till spis (el. murad spis)".

Vad är då en murspis?
SAOB anger "(enkelt murad) öppen spis (i kolarkoja o. d.)."

 

62
Hantverk kanske i Skene?

Hej Valter!
Skickar en bild på en kakelugn från ett hus utanför Varberg.
Huset verkar vara påbyggt i omgångar med tydliga stilelement från sent 1700- och tidigt 1800-tal.
Huset/gården verkar ha fungerat som prästgård  innan den nya prästgården stod färdig (1840).
 
Det skall ha funnits en skicklig kakelugnstradition i Falkenberg, men vi har inte funnit någon dokumentation som skulle tyda på att denna ugn kommer därifrån.  Kanske Skene ?   /Emil


Valter: Tack för bilderna! En mycket fin, gammal ugn, säkerligen slutet av 1700-talet eller lite senare. Visst är det träfötter? Kanske en träplatta i botten. På den tiden placerades de då nymodiga kakelugnarna i befintliga rum, dvs direkt på golvet, ofta bredvid en gammal, öppen spis. Huset hade ju inte byggts för tunga kakelugnar, alltså fanns ingen förberedd murat fundament - därför fötter med luft under på starka golvplankor.     /Valter/ den 6 december 2008
 

 

63
Emil Design Rörspis

Vi har precis satt upp en rörspis samt murat ny skorsten på vår gamla gård. Det blev väldigt bra - en person från Skåne gjorde rörspisen helt efter min design.
På baksidan (samma murstock men annan rökkanal) skall vi sätta upp en gammal emaljerad Husqvarna kamin från 1904.

/Emil, Varberg, 6 december 2008

Valter: Snyggt! Nice proportions & surface, ännu fuktig?

 

64
Hej Valter,

Jag bor i ett hus (Jugend stil) från ca 1905 och i hallen finns detta utrymme, där jag tror det stått en toppmatad kamin.

Var och hur hittar jag en kamin som passar och som jag kan ställa dit.   /Swante Welander


Valter: Måste nog bli en frontmatad om rökröret ska ut rakt upp, jag ser antydan till anslutning i toppen på nischen. Kanske finna en madonnaliknande med het funktion. Den gula färgen ser modernblank ut, kan den lukta månntro av hetta? Kan man bygga ut foten lite?

Det finns små kakelugnar, men kanske inte SÅ små. Vet någon något som kan passa i Swantes nisch?             /Lucia 13 dec 2008

65

Här är rörspisen på Burtorp.
Medelplana.
Kinekulle.


En enkel och fin modell, men inuti är den inte lika fräsch.
Hälsningar Per Olevik.

det är den 9 januari 2009.
 


 

66
Ett Hus med en Kakelugn

Ugnen

Eldstadens sida

Kanal 1 upp

Sidan med puts eftersom ugnen kommer från ett hörn men nu står på rakare vägg.

Hej Valter!
Kakelugnen fanns i huset för 4 år sedan, det är om- och tillbyggt i olika omgångar. Första pappret på marken är från mitten på 1500-talet,och sedan har vi i vår ägo, alla ägare, alla papper och kontrakt fram till dagens datum, vem som bott och verkat i Nya Lybeck, Ekarp, Skåne.

Vore kul att veta ungefärlig ålder. Den har varit nertagen minst en gång, eftersom den har en del "emalj" i kanterna på plattorna borta. Den är tillmurad sista plattbredden på båda sidor, troligtvis varit monterad i ett hörn innan. Jag undrar även, plattorna/teglet i eldstaden verkar inte bära några som helst spår att varit "putsade" täckta av något. Däremot saknas en del bruk i fogarna. Kan dom vara eftermonterade i eldfast tegel? Anser du att att man efter omfogning ska putsa sidorna i eldstaden också? Jag brukar "trivsel" elda med luckorna öppna, alltså inte så hårt men i gengäld under många timmar.

Tack på förhand
Mathias Larsson
Valter: "Ugnen är från cirka 1900-1910. Bra vore att fylla i fogarna i eldstaden och ha koll på spruckna tegelstenar. Eftermontering av eldfast tegel är inte troligen inte gjort, de är nog i vanligt (rött) tegel, eller sattes dit vid uppsättning av hela ugnen. Kanske gult, vanligt tegel i Skåne?, men inte eldfast tror jag. Spjälltaket ser ut att vara "sadeltaksmodellen" ser jag! /Valter    den 23 januari 2009


 

67

Var är den tillverkad?

Hej!
Jag undrar om du kan hjälpa mig med var kakelugnen på bilden är tillverkad.
Jag har den i mitt hus. Tackar på förhand.
Gösta


Valter: Ugnen står i Västergötland, trakt Trollhättan. Den har tidigare stått på annan ort, är troligen sänkt minst ett skift. Sockeln är nog lite lägre än original, kanske på grund av anpassning till takhöjden?
Jag gissar på Rörstrand som tillverkare, årtal ca 1900-1910. (fel se nedan)
Den har inre sotstenar i stället för utvändiga av mässing, men det kan ju vara tillkommet senare (sotstenar var vanligt fram till senare mitten av 1800-talet, sedan satte man dit nedre, yttre sotluckor).   /Valter

Vet du? Berätta för Valter.Isander@telia.com            den 1 februari 2009

Svar från kakelugnsmakare Mats Lindholm okt 2009:
Hej Valter! Sitter och tittar på din samling kakelugnsbilder och stöter plötsligt på en rund ornamenterad ugn med mittband, som du efterlyser upplysningar om. Den har jag satt upp för många år sedan. Den lär fortfarande fungera utmärkt enligt ägaren som ringde mig för ett år sedan för att få lite historik kring denna modell. Ugnen stod när jag köpte den i Hällevadsholm och sattes senare upp i Trollhättan.
Den är inte av Rörstrands fabrikat trots att den vita färgen på leran kan få tankarna åt det hållet. Någon fabrikantstämpel i godset kan jag inte erinra mig. Den är relativt ovanlig i sin blå intensiva ton. Jag har bara sett den tre gånger på 50 år. Efter långvariga försäljningsansträngningar såldes nyligen i Göteborg en exakt likadan ugn utan lucksystem på Blocket för 2.000:- Ugnen förekommer även i en lejongul glasyr.
Hälsningar
Mats Lindholm


 
68

En kakelugn blir som ny i Bremen

Hej Valter, nu har jag fortsatt mitt kakelugnsbygge, och nu är det hela nästan klart! Några bilder från sista byggnadssteget. Bara tofsarna och dragkedjan för spjället saknas, dem ska vi skaffa nästa Sverigesemester - och godkännandet från sotarn ... Han kommer i april eller maj, och då kan han titta på ugnen. Nu blir det torktid först, och sen proveldning.

Tack vare kursen i Rönninge (som "satte fart" på hela saken) och dina tips gick nästan allt bra. Om det vore inte så långt bort skulle du komma till "invigningskaffet".... Kakelugnsrummet blev för övrigt ett fint gästrum för 2 personer.   Ulrich Völz i Bremen, Tyskland, januari 2009.

införd den 3 februari 2009 /Valter
 


69
Den var vit
och
den var grön
 

 

Hej Valter!
Jag vet inte så mycket om kakelugnar, huset där den stod är från mitten på 1800-talet men vågar ej säga om kakelugnen är från samma tid. I övrigt är den rund med krön och vit som originalfärg, fast de förra ägarna har målat om den (!) till grönt.


Mvh/Best Regards
Gösta Persson
VD/Managing Director, Jovilou


Valter:
Målade kakelugnar är ovanligt, men det är ju fritt för den som vill måla dem. Runda vita är ju vanliga, och färg kan tas bort, kanske. Man kan snygga till en ugn genom att krita fogarna i stället, det är billigt och enkelt att göra själv.

Luckorna kan vara målade med aluminiumfärg, det är ganska vanligt på yttre järnluckor, t ex på rörspisar.

in den 5 febr 2009



70
 

I Halland

 

Vi bor i Halland. 8 km norr om Varberg. Vi bor nära havet vid Balgö brygga.
Det ursprungliga huset var en gång en gammal gård. Gården hade väl idag varit mellan 150-200 år gammal. Jag rev det gamla huset och byggde upp det hela igen. Det mesta har vi gjort själva. Vi har försökt hålla den gamla stilen så mycket vi kunnat. Så huset är en Hallandslänga med inslag från norrmännens glädje i att ha snickerier runt fönstren. Folk från trakten (de gamla) tycker att det ser precis ut som förut. När vi hör det blir vi så glada.

Så du förstår att en kakelugn passar perfekt. Den är jättevacker tycker vi.

Vad gäller draget så är det numera mer än tillräckligt tycker jag. Jag har lusläst dina anvisningar hur man eldar. Kan dock inte följa dom helt. Jag måste pga draget stänga lufttillförseln snabbare än jag uppfattar att du gör, för att få behålla värmen. Får även relativt snabbt stänga till spjället av samma skäl. Allt detta gör jag med näsan ovanför luckorna för att känna att det inte ryker in.

Örjan H

in den 9 febr 2009 gm Valter

71
På Kolonn Eld!

Jo, i Roslagen, så här ser den ut som vi redan har, ska dock ha en lite slätare i vardagsrummet. Sen behöver vi nog inte ha elementen på särskilt mycket nästa år!
Vänligast/VIC


72

En biläggare
 i Alsace

En kakelugn är en eldstad klädd med kakel på utsidan, så är det.

Inte mycket kanaler i denna ugn i Alsace från 17-1800-talet, men den kan ju värma skönt ändå.

Håligheten? Värmeskåp för t ex mat och dryck eller tvättvatten.

In den 10 febr 2009 av Valter

 

 

Alcase ligger i nordöstra Frankrike


73
Nisch och insats på en gång

Pernilla och Gustafs ugn i Spånga, Stockholm, i sekelskifteshus.

Se på insatsen av järn. Det har funnits en kokspanna i källaren, så koks är mest sannolikt när det gäller insatsen.
P&G

Valter:
Ja insatser till kakelugnar förekom under 1800-talets slut och början på 1900-talet. Avsikten var att elda med kol eller koks.

Dessa bränslen har högt värmevärde, dvs mindre kilo att bära, och de brinner långsamt med hög värme. Hettan blir så stor att teglet går sönder, därför behövdes en insats.

Ibland hängde insatsen utanför kakelugnen, man fick snabbare värme, kunde även laga mat och koka kaffe och vatten på toppen av den.   
/Valter Isander den 19 febr 2009

 

 

74
Spis i Paris   

   

Spis i Paris

Cheminée en marbre, voléts en cuivre, Paris, 14 arr,
Montparnasse-Alesia, France  (années 1850-1900)

Öppen spis, i marmor, luckor i koppar, Paris, 14 arr,
Montparnasse-Alesia, Frankrike, (år 1850-1900)

Chez Seth Daniel Isander-Wahlberg, France, 10/02.2009.

Valter: Luckorna ditsättes när man inte eldar, t ex på sommaren. Den vänstra spisen är ombyggd för gaseldning, med termostat.
Överdelen med spegel hör ej till den egentliga spisen, det är stuckatur med insatt spegel.
Vissa delar är målade vita, marmorn är mycket mörkare.          /Valter Isander februari 2009



75
En stor varm på sommaren på Gotland

Gotland har haft egen kakelugnstillverkning, Ulrika M har skrivit en avhandling om dem.

Men den här ser ut att vara från fastlandet, dvs Sverige.

Han har en fot uppe i örat? Luckorna av järnplåt, det tyder på mitten av 1800-talet.

 

Jag Valter tog bilden 2006

 


 

 

 

 

 

 

 

 

76

Oglaserat, målat kakel i foten.   Eldkanalen smalnar av uppåt, passerar nischen, svänger fram-sida-ned.

En nischad hantverksugn
på Frägsta Kulturgård i Hälsingland

S.k. "hantverksugnar" tillverkades i lokala, mindre verkstäder, kakelgodset är oftast rött (som tegel).
Kaklen glaserades gult, grönt, brunt, rinnande ränder, prickar, slätt. Järnluckor och inre sotstenar (i eldstaden). Fogen över luckorna behöver service. Vad är "vedträhålet" till höger? Luftkanal från bottenvåningen? Bör eldas med måtta. Epok ca 183-40. /Foto och text Valter Isander. 22 mars 2009.


En hantverksrättoppare på andra våningen.


77

Gammal stuga.
Nästan gammal ugn.
Ovanlig färg för Svenljunga.

En kompis till mig har en liten stuga på sin gård som ska vara ditflyttad i början på 1900 talet. Det lär ha bott en postiljon där. Stugan har väldigt lågt i tak och i ena lilla rummet står det en kakelugn. För att vara i dessa trakter är färgen väldigt ovanlig. Här är nästan alla gamla kakelugnar bruna eller vita. Stugan tillhör Svenljunga kommun, Västra Götaland. Nu är vi nyfikna på att få reda på hur gammal den kan vara, om den är från trakten och om det är värt att rusta upp stugan med tanke på kakelugnen (vad kan den vara värd?) eller kanske montera ner den och sätta upp den någon annan stans. Men den passar ju så bra i den lilla stugan.

Mvh Gittan
 

... Valter: Ser ut som 1900, kanske tidigare, färger och kakelstruktur ger det.
Rusta på bara, det är den värd, stuga och ugn! Kan den kosta...8000 kr? Låg är den.
 

den 19 april 2009


78

Hej Valter!

Gick din kurs för ett år sedan och har nu äntligen hittat en passande rund kakelugn (bild) som jag nu ska sättas upp i sommarhuset. Ugnen är ursprungligen uppsatt 1924 (signerad på insidan av kaklet av en Alfred Sundberg, kaklen märkta G.J., något du känner till?) och stosen har rost på sig men inget genomgående.

Hälsningar  Christer Roosmark

 

 

 

 

 

 

 

...Valter: Känner ej till signeringen, är den med penna? Kakel kan vara märkta med penna på baksidan  Denna märkning kan vara ett nummer t ex "1204", jag kan tro det är ett leveransnummer. Notera gärna påskrifter eller stämplingar, maila dem till mig, kan bli en "ID-bank".

Reliefstämplad märkning före bränning kan vara t ex 27, dvs diameter 27 tum samt "O.C. vilken kan betyda Oskar Carlsson e dyl, vilket kan vara den person som handhade tillverkningen av kaklen. Det är sällan jag ser kakel med fabrikens namn, men det förekommer (t ex "Rörstrand"). 

Valter den 19 april 2009


79
Grön handgjord, kakelugn, ca 2.20 hög,
troligen sent 1700-tal, järnluckor fram, och uppmärkta kakelbitar.
 

Hej!

Jag har plockat reda på en gammal kakelugn, och grön och grann är den,
fast ganska enkel med sina fasade hörn och enkla krona. Sockelvarvet gick dock sönder, för det var av poröst (ljusrött) lertegel utan glasyr.

Åke Sandström
Umeå

Ugnen stod i äldre, röd, ganska liten parstuga på Kyrkvägen 1 (eller möjligen 3) på Backen, Umeå, dvs. i direkt anslutning till Umeå landsförsamlings ursprungligen medeltida kyrkplats, och ca 100 m V stora prästgården där. Nu har nya hus byggts här. Det är ca 5 km V Umeås centrum.

Det numera rivna huset (med den gamla kakelugnen) finns nog på foto i fotoarkivet på Västerbottens museum, Umeå.
Åke

Tack för ugn och historia!  /Valter

Införd den 7 maj 2009


Åkes gamla kakelugn

   80

1700-tals kakelugnar
På Pilkrog.

I Eskilstuna.
Det är MÅNGA det.

Huset har stått i Pilkrog, Järna. Kakelugnarna har stått i Eskilstunahus. Foto Valter Isander 2009. Klicka för större bilder.


81
3 i Närke

Vi renoverade tre kakelugnar förra vintern. Arbetet utfördes av Nerkes Skorstenar o Kakelugnar, Kumla. Vi är nöjda med resultatet.

Magnus Birgersson  

Klick ger större bild / Valter den 22 maj 2008


 
82
Stålboga Bruk

Detta hus renoveras nu på gammalt vis, det kan besökas.

Foto Marie-Louise Hedlund 2009
/Valter 2009

Är det en kakelugn utan kakel med en kanal?

83
En tidig rörspis, ca 1840

Öppen, utan luckor.
Spjället ovanför övre sotluckan.
Gjutjärnshäll.
Hylla och nisch.
Djupare eldstad än det som syns i rummet.
Ej ända upp i taket.
Gjutjärnskivor skyddar väggarna i eldstaden.
Gästgiveriet Bratteberg i Regna, Östergötland.
Säkerligen renoverad i modernare tid.
Foto Valter Pettersson Isander 2009.
Klicka för större bild.


 
84

En
Kolonn-Kakelugn

Kakelugnen kommer ursprungligen från en byggnad i centrala Kristinehamn (enligt obekräftade uppgifter). Huset som den står i idag har varit bostad för lantbruksarbetare som jobbat på gården intill.

För övrigt finns fyra vita kakelugnar i huset, varav en är min ögonsten, den har en rektangulär nederdel och rund ovandel, riktigt maffig tycker jag och inte så vanlig som de runda.

Fredrik Sundberg, Kristinehamn

 

 

Införd den 16 juli 2009 /Valter


85
Gröna Tuppen
Väster om Västervik
Mat logi trevnad
Valter 2009
Klick från dig
Skansen
Kakelugn
1600-tal

En kanal
På fötter

Skogaholms Herrgård
2009

Skansen
Kakelugn
1700-tal

Fem kanaler
På fötter

Skogaholms Herrgård
Valter 2009

Skansen
Kakelugn
1700-tal

Tre kanaler, en under.
På fötter

Skogaholms Herrgård
2009

Skansen
Rörspis
1800-tal

Fem kanaler
Kalkputs

Ekshärads-
gården
2009

86
       
En öppen spis, en ståtlig man, en vacker tös, en rak ugn.
I 1700-talets Sverige

     
Majo-Lika   Majolika   Majoli-Ka   Maj-Olika
med vennlig hilsen   thor ramstad   solliveien 143, rolvsøy   FREDRIKSTAD

Har någon mer? /Valter
87



När vi köpte hus låg den här kakelugnen nedplockad på vinden. Jag undrar hur gammal den är?
Valter: Gissar kring 1870,
godset ser rött ut?

88


Hej detta är en nyuppmurad Rörstrands kakelugn, kronan är stämplad 15.
 Jag köpte den i Stockholm tidigt i vår. MVH Magnus

 

Hej, den här kakelugnen har jag i köket, den är inte snyggast men den värmer bra.
Hej, vi bor i jönköping,  Jag har 4 st som jag värmer mitt hus med.  MVH Magnus och Lina  i Jönköping.

89

En vacker gammal ugn!

Vänersborgs kommun, bostadshus på gammal gård, 1700-tal.

Valter Isander:
Tidigare delen av 1800-tal eller mitten tror jag. Lokal tillverkning trolig.
Luckorna av mässing ("stämplade Gust Eriksson Eskilstuna") torde ha tillkommit senare.
Från början var det nog bara järnluckor som original.  Sept 2009

90
En Tysk Pottugn

Heimat på TV

Pottugnar är de äldsta kakelugnar som finns. Denna ugn är en replik av denna gamla stil, jag såg den på TV och föll för den omedelbart.

Pottorna är keramiska krukor, inmurade i skalet. De stabiliserar och sprider värmen.

Om man eldar hårt spricker hela rasket.

/Valter 2008


 

91
Upsala Ekeby


Krakelerat kakel
Krakelerat i fabrik
Med flit

Grödinge Antik har
keramik och några kakelugnskakel och priskuranter från bl a Upsala Ekeby.
Åk dit och titta, sommartid.

Klicka - Foto Valter 2008

 92
I Öhr en grön

 

Lantcafét i Öhr sitter Annika,
med kopp och kaffe,
i gamla tiders lanthandel, mejeriet.

Gör ett besök där - i Öhr! I Småland norr Växjö.
/Valter 2009

93   Vi har köpt ett hus i Örnsköldsvik som har denna ugn i sig!

Huset är byggt 1909, ugnen är inte eldad på 35 år.
Vi ska provtrycka den innan första eldning,
men är det något annat som bör kontrolleras när den inte eldats på så länge?
Johan och Stina


Valter:
Hej Johan och Stina! Fin ugn, den ser ut som 1910-20.
Jag vet ej var den är gjord, troligen i Stockholm, i någon av de stora fabrikerna då.
Skorstenen ska förstås vara okej, men det kollar nog sotarn det också.

Börja med att elda den torr ett par gånger, lite lagom hårt, inga stor brasor.
Kolla att den blir jämnt varm höger vänster. Och inte ryker in förstås...

Ni måste ha innerluckor för att få värme i teglet. Kolla på www.vedspis.se, de har luckor, ca 300 kr paret. Man nitar själv gångjärnen så att de passar ens egna hängen.

Se till att eldstadens stenar är hela, ej spruckna, att det inte läcker in eld genom fogarna i sidorna.
Täta dem i så fall med lerbruk eller eldfast bruk.

Elda rätt. Torr ved. Lagom brasa, 5 kg/brasa. Två brasor per dygn. Kanske tre, om ni sprider det i tiden. Många eldar för hårt och förstör sin ugnar, de går isär, fula, läcker, eldningsförbud, dyrt sätta om.

Kolla på min hemsida www.isander.se  Elda...  hur man eldar.

Lycka till! Tack för bilden!
Valter Isander
www.isander.se



94
På Växbo Krog
i Hälsingland
en rund en vit
med kakelugnsband
den sprider trevnad
 

Valter oktober 2009 


 

95
Skalltomten

Hej Valter! Jag har börjat intressera mej för familjens gamla torp från 1883 och undrar hur det står till med kakelugnen eller är det en rörspis?! Verkar vara kakel utvändigt ... Sotaren är där regelbundet men kakelugnen används bara några gånger per år. Läste om putsen inne i kakelugnens eldstad, och denna kakelugn verkar helt "putsren!! Verkar som det bara finns fogmassa under och över stenarna ... ej mellan dem i sidled?? Eftersom sotaren inte sagt något så undrar jag om man på något sätt kan se om det är eldfasta stenar??
/Marcus

 

Hej Marcus!
Jo det är en kakelugn, den har ju kakel.
Jag tycker absolut att du ska peta igen de öppna fogarna i eldstaden med bruk, antingen lerbruk, eller eldfast bruk.
Om de är djupa så vanligt lerbruk där, sedan eldfast bruk utanpå, och varför inte smeta på bruket på stenarna också, det hindrar förfallet något.
Men viktigast är mellan stenarna, annars smiter flammorna in där till slut, det sliter (överhettar) stenarna.
Redan finns sprickor i tre stenar ser jag på din bild...

Jag kan inte se om det är eldfast tegel, eller vanligt "rödtegel". Jag gissar på vanligt, det kan du se om du skrapar, ser rött tegel.
Jag har aldrig hört om rött eldfast tegel, nej. Men på en sten står det IFÖ uppochned - det tyder på eldfast tegel. Höjden på stenarna är lägre än gammalt stortegel - det kan tyda på modernare tegel (höjd 120 mm), eller eldfast tegel av modern storlek (höjd 120 mm). Fin ugn!! Tack för ditt bidrag!
Mvh
Valter Isander, Rönninge            den 4 november 2009



 

97
Kakelugnarna i Nybro i Småland

Hej Valter
Jeg vil gerne deltage i et kursus i kakkelugnopsætning kakkelugnsopsætning, da vi har et fint hus i Nybro fra 1920 med to fine kakkalovne. Den en behøver sættes om, da den er utæt mellem ovnen og væggen. Sender billeder af begge ovne. Det er den med drueklaserne som behøver omsætning. Problenet skyldes at hele fundament og skorstenen er sunket 5-10cm (der har boet en rev (verg) under).

Lennart Thaarslund
Espergærde
Danmark
 

Är det Varg eller Räv
Det är frågan

Inget har sunket här.


 

98
Från Charlottenberg i Värmland

Hej Valter
Jag har köpt ett gammalt hus vid Charlottenberg i Värmland. Huset är byggt 1843 och har en speciell murkonstruktion, med bottenyta ca 8 kvm. Delar av denna är riven, men jag har tänkt rekonstruera.

Det är totalt 6 rökgångar som förenas till bara en högre upp i skorstenen.

Det är konstruktionen i stora rummet jag vill bygga upp igen. Jag har med intresse studerat din internet-sida om kakelugnar och rörspisar, men hittar inget som liknar min rörspis. Utformningen av rökgången för den öppna spisen visar att det nog har varit en stor rund kupa över eldhärden. Jag antar att det bara har varit en eldhärd och att man först har eldat i den öppna spisen med öppet spjäll här (dock inga rester efter spjäll). När det blivit tillräckligt drag antas att röken styrts in i rörspisen med stängning och öppning av spjäll.

Hoppas du kan hjälpa mig med tips, ritningar, hänvisningar? Jag har förgäves kontaktat länsmuseet, Gysinge och ”Gård och Torp”.

Vänliga hälsningar
Per-Olof Bolestam

Valter:
Tack Per-Olof för intressanta bilder! Jag har inte sett detta förut, men att bygga rökgångar i murverk förekom, och att koppla en eldstad på sidan om till en modernare spis (kakelugn, rörspis, med kanaler och lagring) var inte så ovanligt.

Någon annan som vet mer om sådana lösningar? Maila mig Valter


Köket, med öppen spis till vänster,
Huskvarna gjutjärnsspis nr 18 samt bakugn.


Kammare med öppen spis, nu med en kamin.


Stora rummet, med rester av rörspis och öppen spis. Det man ser på bilden är røkgång till vänster, med en vit fläck som nog har varit en värmeavgivande nisch. Rökgången börjar nere mitt på bilden och försvinner efterhand in i den stora rököppningen från det som säkert har varit en öppen spis till höger på bilden (delvis igenmurad).

 

 

99
An open S:ta Tiled Luceramic Stove.

By Jonas Embring och Mia Mirstam.

Det var själva spisbotten som hade rasat in, så jag plockade bort alla trasiga stenar i botten + tog bort allt lergrus, blötte upp de stenar som satt fast, la i nya och fyllde med mindre tegelstensbitar, lerbruk och 2 st eldfasta stenar som eldbotten...

Det var inte så mycket av själva kakelfronten som var skadad så jag tätade bara med lerbruk och gjorde fint. Hela experimentet var en chansning eftersom jag inte visste om det var några bärande stenar som var lösa under spisbotten, men det visade sig att allt bärande satt där det skulle, så därför tror jag att det kan ha blivit riktigt bra? Så klart inte säker men känslan var bra. Vi ska provelda i mellandagarna.

Valter tycker att det är en trevlig ugn, förenar öppen spis med kakelugn. Finns det sotluckor i nedre regionen tro? Konstruktionen tyder på ca 1920 tor jag, dvs åter till romantiken med öppen spis, värmeekonomin stryker på foten lite, steka äpplen vägs mot varma fötter.
Den 13 december 2009.
 

 


100
Bobergaren i Nyköping

 

Hej Valter!
 

Vi är två entusiaster som sysslat med det mesta i renoveringsväg. Dock inte kakelugnar …än. Vi har en kakelugn som tyvärr är otät skulle vilja lära oss hur man sätter om den. Visst vore det enklare att be en hantverkare komma och hjälpa oss. Men det är kul att lära sig nya saker. Skickar bild på vår kakelugn, den är väldigt speciell. Den har för vår del bara varit en prydnad men det skulle vara kul att använda den också.

Och ja visst är det en Rörstrandsugn. Jag kan berätta en kul historia kring den också; Per i familjen heter Almström i efternamn, och då kakelugnen tillverkades var det en Almströmmare som var chef över fabriken ... jag heter ju Boberg i efternamn och den kände arkitekten Ferdinand Boberg är en avlägsen släkting, som då jobbade som designer på Rörstrandsfabriken .... men han har inte designat den här ugnen ... men visst är det lite kul?! Bör vara design Tryggelin, nr 33, ca 1880.

Med vänlig hälsning

Katarina Boberg och Per Almström

Nyköping

 

Valter: DÅ KALLAR VI DEN BOBERGS ALMSTRÖMMERUGN!
Den 13 december 2009


101
Guldet i Hyttan

Hej Valter, det skall till att muras ikväll, Inger och jag har kommit igång med bygget av den första rörspisen.  Höll på lite igår, men i all brådska så höll jag på att glömma sanden till lermjölet så det fick bli en paus.

Vi har börjat göra om köket också och jag funderar på om jag inte skall bygga en brödugn i tegel i detta rum. Jag minns att du visade oss en intresse sida på nätet för eldstäder. Där fanns det länkar och ritningar till brödugnar har jag för mig..

Vi har alltså en gammal herrgård uppe i Guldsmedshyttan, Bergslagen. Huset färdigställdes 1897 så kakelugnen här i bild var sannolikt ditsatt strax innan. I går renoverade jag den i eldstaden med eldfast bruk. Det var inte en dag för tidigt.

Niclas och Inger i Hyttan

Valter: Härligt hus, fin kakelugn, spännande jobb!
Den 22 december 2009


Foto 2009 Niclas


102
Vår kakelugn är grön

Huset är byggt 1927 och ligger i Edsberg, Västernärke. Vet att det finns extra kakel på vinden så den har troligen varit högre än den är idag (höjd c:a 2,50 m). Ugnen är mörkgrön med dekor i ljusare grönt och brunt. Vi skulle gärna vilja veta lite om  hur gammal den kan vara och tillverkare?

Hälsningar
Eva och Jörgen
 

 


Hej Eva och Jörgen! Tack för bilder!
Ja, det är alltid lite svårt att datera och säga ursprunget.. Den ser ut vara kring 1900, men har ju stil/färg (majolikaliknande) av slutet 1800-talet. Liksom "spegeln" på fronten (ÄR det en spegel, svårt se på det suddiga fotot)? Tillverkare kan vara Lundgrens i Stockholm, eller Rörstrand nr 73, som liknar. Kolla på bilderna i Cramérs bok. Troligen är den från en stockholmsfabrik. Ugnen är stor och fin, gör "intryck", närmar sig praktugn.

Möjligen kan man hitta stämplar på kaklen (insidan, sidan), men inte så vanligt med fabriksnamnet. Däremot initialer på någon, t ex CJ, kan betyda Carl Johansson etc. Men VEM var DET i så fall? Inga svar har jag fått hittills på den saken. Jag tror det är arbetaren som gjorde kaklen, "egen firma" i fabriken, ej anställd som nutida. Detta var ju på den gamla tiden, före demokrati och fackförbund, nej förresten dessa kom ju på 1800-talet... allmänna val 1921?
Eldar ni den?

Tack för ert bidrag till Verkliga K!
Valter Isander
Rönninge                                den 31 december 2009


103
Kaakeliuuni

Kakelugn
Putkista uuni ?
Rörspis
En    Två    Tre


Ur Uuninmuuraaja G.E.ASP 1944
 


Ur Uuninmuuraaja G.E.ASP 1944
 

 
Finsk ugn med fyra kanaler.
Nedre vändningarnas botten ligger
under eldstadsnivån,
det syns på sotluckan

 

 

104
Från S:t Eriks Lervarufabrik
till Villa Sol på Öland
1926

Jag heter Ylva, bor i Villa Sol, Borgholm, på Öland, där jag driver en rumsuthyrning www.villasol.nu. Huset är byggt 1926 och det har säkert funnits bortåt 9-10 kakelugnar i huset. Jag har två blå och två lejongula!

Ylva Villa Sol

 

 

Hej Ylva!

Du har sannolikt så kallade klyvtegelugnar från S:t Eriks Lervarufabriker i Upsala, nr 155 kanske. De är alltså som "rörspisar med glaserade tegeländar" - Klyvtegelugnar. De fanns år 1917 på Hemutställningen på Liljevalchs Konsthall på Djurgården i Stockholm. Ett fotografi av en sådan ugn i min bok av Cramér anger "Foto Nannylund, Djurgården 1988" (Nannylund, som alltså har en likadan ugn som du, är en villa nära Gröna Lund, byggd på 1800-talet).

 

Klyvtegelugn

 

Klyvtegel betyder att man tar en vanlig tegelsten, klipper den i två delar, glaserar änden, murar med sådana. Då blir väggarna ca 75 mm tjocka, som kakelugnar-rörspisar brukar vara.

Du har alltså fyra roliga, äkta representanter för nytänkande form och färg från 1917... S:t Erik gick sedan ihop med Upsala Ekeby (UE), och de gjorde mycket keramik åt svenskarna. Om du vill se UE på riktigt ska du ta dig till Grödinge Antik på Södertörn (söder om Stockholm). Öppet på sommaren. Mycket fin verksamhet, engagerad, fin samling.

Dina fyra ugnar är med stor säkerhet original från den tid huset byggdes, dvs de har funnits i huset i 85 år. De kan demonteras och sättas upp igen, om det är nödvändigt.

Är sotluckorna inne i eldstaden? Är de såna där skjutbara av gjutjärn? Eller stenbitar? Man ville vara svensk och romantisk under kriget - alltså kanske de gammaldags sotstenarna inne i eldstaden.

Mvh
Valter Isander i Rönninge den 11 januari 2010

 

 

 


105
Gjutna plattor till nya rörspisen

Hej Valter!
Detta är i mitt blivande vardagsrum, så det får ju inte ryka in. Men det gör det, så jag ska ändra på konstruktionen. Röken går upp, som i en vanlig gammal rörspis/kakelugn.

3,60 till tak, ovanför det är oisolerat utrymme, skorstenen ca sex meter. Den byggdes med utrymmet ovanför eldstaden (mittbilden), med en finsk massugn (heikki-ugn) som förlaga, för att rökgaserna skulle förbrännas där innan de drogs ner på sidorna...
Jag ska göra öppningen upp från eldstaden större (mittbilden till höger). Jag ska göra utrymmet ovanför eldstaden mindre och göra lagom stora gångar till sidorna, och göra öppningar och gångar mjukare i kanterna. Kanske jag sänker valvet en aning också.

Skivorna har jag gjutit med gjutmassa från Fagersta eldfasta, Curon 150 à 11 kr/ kg plus moms. Tål 2000 grader. Verkar mkt starkt. Du kan ju se valvet murat utan järn eller andra förstärkningar. Håller kanon. Eldstaden och skivorna har murats med eldfast bruk och resten med kalkbruk. Hela alltet med fundament som går ner 60-70 cm under golvytan, totalt ca. tre ton.

Valter: Spännande och intressant! Jo, stora kanaler och ändringar i flödet ger sämre drag. Som i en sjö, i åmynningen sätter sig "röken"... Tack för ditt bidrag!!   /  Valter

den 13 januari 2010


106
i Akalla By
i vedeld bakad
i munnen matad
Akalla By är en bevarad 17-1800-tals gårdsmiljö i norra Stockholm. Området är öppet för allmänheten.   Valter den 17 jan 2010


Kakelugnen har stått i Stockholm, den verkar bestå av flera olika kakel - blåvita, kolorerade
 

I Akalla by finns flera gamla hus, i detta huserar bl a Akalla Hembygdsförening.
Valter hösten 2009

 
Tidigt1800-tal, enkla järnluckor.
1700-talsmotiv, grova fogar.

Hög målad kakelfot,
kan vara en 3-kanalig,
den har inre sotstenar

Kalkstensplattor typiskt, innan cementen kom.
Plattorna kan ha legat i ett hörn?

Ur den vedeldade stenugnen
kommer gott hembakt bröd.
Med bagarns hjälp blir det läckert.

107
Sekelskiftet i Bankeryd

Hej! Fin gammal ugn har du! Ca 1900 tror jag. Kanske en PH Lundgren (stockholmsfabrik).

När jag tittar närmre på kaklen ser jag att de skadade kaklen har en mörkare nyans. Det tyder på att ugnen är hopsatt av två olika ugnar. Kanske man har gått miste om foten, simsen, fått tag på liknande, men skadade kakel.

Annars kan skadan bero på t ex  ● Frysskador, antingen att delarna har legat fuktigt + köldgrader, eller
huset stått utan värme någon gång, med fukt + frost. Fel i tillverkningen - men på vilket sätt vet jag inte - fel i leran, fel bränning, fel i glasyrmaterialet, för låg bränntemperatur. Mekaniska skador, yttre påverkan, dammsugare, party... Värme från eldningen, skadorna ÄR koncentrerade kring heta delen, dock ej på plana delen kring luckan (där är sprickor vanliga). Men de finns på sidorna också, inte så varmt där ju.

Mest tänker jag att orsaken till skadan är fel i tillverkningen eller åverkan.

Gamla ugnar har sin historia. De skadade kaklen kan t ex vara från en skrotad ugn, men så fick de nytt liv igen, med skadorna. Man har försökt måla i på en fläck ser jag där nere. Man kan nog gipsa och måla skadorna, lacka med nån snygg billack.

Valter            den 18 januari 2010


Rund 2,20 m högt tak, 30 m2 rumsyta, ugnen förmår ca 19° i rummet med tre brasor per dag.

Foten verkar äldst, oglaserad?
Takrondell - skydd?

108
Ugn i storkök i Hultsfred

Hej Valter! Tack för din underbara sida!
Mitt problem är att min kakelugn inte riktigt klarar av att värma upp det rum den står i. Tidigare ägare (som aldrig själva bodde i huset) lät sätta upp kakelugnen, så den har inte funnits där sedan början.
Rummet är c:a 30 kvm. Jag eldar två ggr./dag enligt dina anvisningar, men lyckas inte få mer än 15 grader i rummet om det är några minusgrader ute. Är ugnen för liten för rummet? Kan man lösa problemet genom att ha en järnkamin framför kakelugnen och leda röken in i eldstaden? Finns det
något annat knep?

Med vänlig hälsning     Lisa Larsson-Sundling    
www.larsson-sundling.se    www.hagelsrumshandtryck.se


Hej Fru Larsson!
Rummet är väl stort för att värmas av en rund kakelugn. Sådana rum brukar ha en fyrkantig ugn, dvs större eldstad, större massa, mera ved, mer värmeyta. Klart att resultatet beror på husets isolering, fönster, andra rums uppvärmning - som spiller värme genom inneväggar och dörrar.

Även om du eldar ganska hårt, dvs når en hög yttemperatur kan en rund 2,20 m ugn inte orka, speciellt på vintern. Kan du lägga handen på fronten, hur het är den? Hur mycket eldar du, kanske kan du elda lite mer? Min eldsida är en aning försiktig, man kan elda mer än två ggr per dygn, säg tre, om man sprider ut inläggen. Häftig eldning är det som är jobbigt för kakelugnar, inte temperaturen i sig. Livslängden förkortas dock av mycket eldande.

En järnkamin framför din kakelugn kan absolut ge mer värme, dels snabbare, dels kan du elda mer, utan att elda sönder kakelugnen (kaminen kyler ju elden, dvs du får två värmande apparater i rummet). Men det kan vara jobbigt för kakelugnen om du matar in en massa ved i kaminen, en sådan avger ju höga temperaturer på röken, kanske 5-600 grader.

Du måste ha tillräckligt avstånd från heta kaminen till brännbart trä, minst 500 mm säger reglerna. Och gnistskydd framför, 30 cm brukar det vara, + 20 cm på varje sida, men det beror på kaminens luckor antagligen.

Du förlorar förstås den öppna eldens charm. Visserligen kan man tänka sig kamin på sidan, men då måste man riva kakelugnen, göra en speciallösning, inte säkert det blir bra.

Med vänliga hälsningar  Valter Isander  Rönninge             den 19 januari 2010
 

 

109

Hej Valter, jag bifogar bilder på en kakelugn som står i huset som vi hyr! Tråkigt nog så sotar den vi murstocken, och det går ej att komma åt sprickan utan att plocka ned och sätta om.

Nu till frågan, vet du när och vilka som tillverkat denna ugn? Huset är från runt 1900. Jag tycker den ser "orientalisk" ut om man tittar på figurerna (ser ut som elefanter med en sjöjungfrus kropp)...
Jag har letat runt väldigt mycket på nätet men ej hittat någon lik denna. Tacksam för svar, och tack för en fantastiskt bra hemsida om ugnar.


Mvh/ Michael Sundin
 

Hej Michael! En fin ugn! Praktfull präktig.

Jag tänker direkt på Rörstrand, men stilen är ganska vanlig och kopierad. Så jag vet inte vem som gjort den. Enligt kakelugnsmakare Mats Lindholm är det inte en Rörstrand ugnen inte har "den stringenta reliefdekoren, ofta med konturförstärkande svarta målningslinjer i glasyren, den aldrig frånvarande krackeleringen och enl. mig den, oavsett konstnär, alltid överlägsna formgivningen....tippar jag att den kommer från en av landsortens många kakelugnsfabriker".

Tiden ser ut att vara sekelskifte 1900, Stämpeln "AF" kan vara modellarbetaren, kanske konstnären, eller "ÅF" - Åkerlinds Fabriker" (O H Åkerlinds Kakelfabrik på Kungsholmen, i Stockholm, 1850-1894), men Åkerlinds är Å inte A... och blev utkonkurrerad av Rörstrand, nedlagt 1894. Ugnen har troligen varit högre.

Valter Isander   den 3 februari 2010
 


110
En ny rörspis Andreas

Hej Valter!

Jag Andreas Larsson gick din fina kurs Rörspis uppsättning mars 2009, rörspisen är klar och fungerar bra.

Begagnat stortegel, och jag putsade med murkalk E, sen använde jag limfärg efter gammalt recept. Kul att du gillade den, jag har haft sotaren där, och den värmer rummet gott.

Vänliga hälsningar Andreas Larsson vi ses!
 

 

Andreas, en sten och en slev.

Foto Soi Nilsson 2009

 

/ Valter Isander
  den 4 febr 2010

SOLHUSET

111
Hej Valter!
 
Jag har murat upp en kakelugn och är nu sugen att ge mig i kast med en rörspis. Jag har läst din hemsida om eldstäder och jag funderar på att bygga mig en egen. Faktum är att den skall stå i vårt hus i Provence där sådana moderniteter som rörspisar är helt obekanta. Där gäller bara öppna spisar som värmer kråkorna.

Tore Söderberg
Kika gärna på www.travel.to/solhuset 
 

Valter: Snygg slät vit ugn! Kanske vill du ha en rund rörspis...
den 8 febr 2010

112

Hej Valter, är detta en fot att ställa eldgafflar i?
Wicke

Valter: 

Ja det är troligt att den är för eldgaffel. Jag har inte sett den modellen, men i plåt har jag några egna, eller gjutna och förnicklade. De är trekantiga, ska passa in i smygen bredvid kakelugnen. Men det fanns ju öppna spisar också, och andra vinklar.

 
Paraplyställ, -fot är en annan tanke.
 
Du kan svärta den med spissvärta, så kommer järnkänslan fram. Det skyddar lite mot rost också.

Valter idag den 8 februari 2010

 
i TIDAHOLM

113

Hej Valter!
Det är så här att jag köpte ett hus som är byggt någon gång på slutet av 1800-talet. När vi renoverade vardagsrummet hittade vi en kakelugn innan för en vägg!
Den är i ganska dåligt skick skulle jag säga men vill få den daterad och värderad och kanske såld (om det ens är möjligt att sälja denna mystiska pjäs...). Luckorna är tyvärr utbytta, och jag misstänker att även "foten" är bytt? Hoppas du har tid att hjälpa mig.

MVH
Elin L
Tidaholm

Hej Elin!  
Ja jag ser att den har varit inbyggd, taket. Lustigt, man ville ha den men inte ha den framme...
Det är en lokalt tillverkad ugn, cirka mitten 1800-talet, i varje fall i teknik och stil. En så kallad hantverksugn, till skillnad från de många industriugnarna som kom senare under 1800-talet.
 
Värdet på marknaden... ja om den vore "omålad" kring luckorna, kanske 10.000 kr, kanske mer, de gamla ugnarna har en tjusning och sin plats i gamla hus. Det finns många "skansenälskare"...

Den är nu inte så mystisk, men luckorna fram verkar vara en modernisering. Troligen var där förut enkla järnplåtluckor, kanske skräpar de på någon vind..? Mässing + innerluckor kom senare, slutet 1800-tal i huvudsak.

Den skumma färgen, grådaskigt, är det färg? Har man försökt laga den? Om man kan få bort den färgen är ugnen trevlig, söt, bra. Annars är det väl svårt få pengar för den, men några tusen går alltid, mer tycker jag. Låt i så fall köparen ta ner den själv. Är den "tejpad" så att sprickorna inte ska falla isär??? Kan nog fixas så det blir snyggt igen, man limmar ihop kaklen (tar ner ugnen förstås).

Spjällpinnen är gammaldags, smidd av smed. Är det sotstenar inne i eldstaden (ja det var det), som sotarn pillar bort först?
Med vänliga hälsningar
Valter.Isander@telia.com                                  den 9 februari 2010                                            Vad ÄR det för grå gegga?
 

114
ÄR det en rörspis eller...?

Hej Valter! För ett par år sen hade jag en sotarmästare där för att inspektera. Inte godkänt men jag hoppas att i framtiden kunna fixa till det!

Innan han var där trodde jag att jag hade en gammal rörspis som någon tidigare ägare monterat en kamin på, bild. Sotarn sa att "rörspisen" enbart var ett "värmemagasin", och kaminen skulle eldas med koks. Koksbiten kan ha ju ha haft rätt i men har han verkligen rätt ang. vad jag fortfarande tror är en gammal rörspis (fast nu utan luckor)? Det finns en sotlucka på högra sidan, kanske på andra sidan också.
 

Pernilla N, Gbg, torpet i Munkedal

Hej Pernilla!
 
Jag anser att du har en rörspis:
- den har hyfsad bredd för att rymma eldstad för ved och kanaler på sidan. (det KAN vara en trekanal i st f fem, men svårt säga).

- det är en gammal torpstuga och stenen framför verkar höra till en "riktig" rörspis eller kakelugn, den är större än som behövs för bara en kamin framför

- enklast är väl att dra bort kaminen, kolla in i hålet, se om det är "vedbredd" innanför, som i en rörspis (dvs öppning ca 30 x 30 cm, djup 45 cm ca).

- man kan enkelt ha murat igen luckorna med tegel, gjort ett hål i det, det som man ser på bilden. I så fall kan du enkelt öppna upp för originalhålet 30x30 cm.
 
Om du tar bort kaminen får du kanske ett original. Men det tar längre tid för en rörspis att avge värme, den är mer passande för fast boende, inte vrålelda när man kommer dit från stan.
 
- den har gått upp till taket tidigare, varit lite bredare där uppe. Kan tyda på INTE rörspis nu.
 
Så det återstår forskning för dig.  Elda och titta in genom övre sotluckan, om du ser gnistor - då går röken rakt upp. Eller dra bort kaminen, lys med ficklampa om du ser lyset genom övre luckan.
 
Kaminen kan nog eldas med ved. Den är lite liten, men har ändå ett vedhål tycker jag. Koks är svindyrt. VEM säljer koks i dag....
 
Valter          den 15 febr 2010
 

115
Pamp i Trosa

Visst är den fin, som en kung. Tror den är från ca 1890-1900. Vem och var? Ser ni sotluckan uppe, på sidan, öppen. Inget spjällsnöre syns, dvs man eldar den inte? Små skador, fin. Har stått på annan plats, t ex Åmberg. Vad betalar ni för den?

Valter den 20 febr 2010

                Likdelar

116
Blåvit Skansen Café Petissan köket

Lite trångt för denna skönhet från Drottning-gatan i Stockholm. Bara den får stå kvar i fredens namn. Verkar sent 1700-tal tror jag. I ryggen sitter nån sorts element...

Valter Isander foto 20 februari 2010

   

117
Det finns i Gnosjö!

Hej Valter!
Den ena har sotluckor på sidan vilket jag tolkar som att det är ett slags rörspis. Den andra har inte det och står i ett något nyare hus. Vi tror att det ena är typ sekelskifte 1700-1800 och att det andra huset kanske är 1850, men vi är inte alls helt säkra.

Peter och Maggan, Gnosjö

Hur som helst har den högra inga sotluckor nertill. Har du någon teori om det här. Är den ena byggd med inspiration av den andra.. Eller går järnluckorna i mitten på eldstaden att lyfta/flytta på??? Är spisar av denna modell vanliga?

Valter: den med sotluckor är nog moderniserad. Bakom järnplåtarna finns tegelvägg.

...och en gigantisk öppen spis

Valter:
Kallas kistspis också, och det syns ju. En öppen spis för eld, lyse, mat, värme, gemenskap. Kanske drängarna bodde där!

 

Nyare spis, fin också.

 

Kakelugn ca 1830-50.
Målad med Al-färg... fin ugn ändå!!

Hej Maggan och Peter! Vilken lycka!

Oj så många fina spisar i fint hus! Kul ska det bli att jobba och mysa med dem för er. 

Hörnspisarna ser ut som typiska smålandsspisar. Det är nog som du skriver - de med sotluckor har kanaler på sidorna för att höja värmeutbytet. Kanske kan ni se det om ni tittar upp i eldstaden, man ska inte se spjället då. Titta med kameran o blixt. Järnplåtarna ska skydda teglet bakom, det finns inga hål bakom eller sånt. Gjutjärn, kan spricka om man bankar på dem. Känn efter om det drar i sotluckorna. 

Den utan sotluckor ser mest original ut. Den andra kan snyggas till i fronten-foten. 

Kakelugnen! En fin sak, en gammal hantverksugn, kanske 1830-40, lokalt tillverkad ofta, innan järnvägen kom till byn, och Stockholm tog över. Al-färgen kan nog pillas bort, färgborttagning. Men tag det lugnt, Al-färg har ju 100 år på nacken... även moderniteter blir antika.... men fogarna ser hemska ut. Foten-fötterna var ofta murade, målade, eventuellt kakel utan glasyr, målade. En fin ugn. Kan ha stått sedan start, desto finare!

 Kistspisen! Den var kanske för drängarna, där fick de både värme, lyse, matlagning, spotta snus. Det blir en fin plats att drömma sig bort i vinternatten, stirra in i elden. Den ser original ut.

 Den nya öppna spisen. Ja den är ju fin den också. Kanske har man murat om den helt. Tegel är vackert, men visst kan man putsa det med kalkputs, det blir inte så stickigt då i ögonen. Ser ut som 1980. Vedslukare förstås.

 Köksspisen är väldigt fin. Kåpan KAN vara gammal, man hade brädor där förr, sedan murat. Järnspisen kom väl dit kring 1900, då man murade upp på sidan, till höger om den. Den sitter lågt, det var väl trång upp mot kåpan, kupan. Stenytan under är troligen ursprunglig eldhärds yta, över hela spisen.

Svårt säga var man ska göra där. Om ni vill ha järnspisen kvar tar den ju sin plats nånstans. Och en öppen eld där vore fint, original, men kräver ved ved ved. Ibland satte man järnspisen utanför härden, som en moderna extra grej, behöll hela härden. Men mest ville man slippa ved ved ved, så man gjorde som ni har det nu. Fotogen fanns till lyset.

Färgen tråkig nu, blank oljefärg eller plast, men ett lätt jobb, putsa om, måla kalk. Jag tar bara kalk o vatten, sällan bindemedel (lim t ex).

 Verkar saknas dörrar och golv. Men det kan ju återfinnas här och där. Hela Gnosjö är väl fullt av folk som kan och vill...

Lycka till med HUSEN!
Valter       den 28 februari 2010

Och här är vi i det gamla köket. Järnspisen är nog inte original, det  verkar som om någon har mejat in den och slagit sönder muren för att få plats. Luckorna passar inte och spisen verkar lite fucked up. Vi tänker att vi hittar en annan gammal fin spis och murar upp muren runt omkring på något slags återställande vis. Det är målat med blank färg.. Är det orginal tro?? För att det skall vara lätt att torka av. Eller skall man gå på en mattare, kalk? linolje? har du något 
köksmålartips?
Mura med kalkbruk???

Valter: Järnspisen kom nog dit ca 1890 typ. Före dess var det en härd, med grytor med fötter, öppen eld, kåpa för det. Elden brann troligen på det plan på vilken järnspisen står nu. Blank färg är 1970-.
Jag skulle ta kalkfärg, dvs murkalk E + vatten, men först krafsa bort blanka färgen, putsa med kalkputs.
 

118
En fot av tegel,
i en riven ugn

...Och det är här jag har en liten fundering då det gäller bottenbiten nedanför eldstadsbotten. Då jag monterade ned ugnen upptäckte jag att stenarna i mitten i princip bara var "inradade" utan lerbruk emellan.

Tage Ahlgren

Jaha, så här löst står de upp i botten tydligen. Jag brukar fylla med lerbruk, man kan väl ta hydrauliskt bruk mellan stenarna också, men de ska stå stadigt först på botten.

Kakelfyllningar med lerbruk förstås, som vanligt.


 

Valter Isander, Rönninge        den 13 mars 2010

 


Sidoplåt på Thomas' sättugn i Skåne

Här är en trevlig story med bilder när en sättugns tas i bruk i Skåne, länk jan 2014:
monteringen-av-var-sattugn.html-showComment=1390732847502&m=1


Plåt var till salu på loppis, 3000 kr

119
Sättugnsplatta på drottningugn

Hej Valter, jag har just en sådan sättugn, med identiskt motiv, som en gång i tiden troligen värmde ett hus i Knäbäck på Haväng, Österlen, Skåne. Idag föll vårljuset fint på ena sidoplattan, och precis som du, undrade jag över motivet. Vem avbildas, vad håller människan i händerna, vad gör de potenta lejonen? På min ugn står ett namn, som jag inte kan tyda. Kan du?
Med vänliga hälsningar
Thomas Ohlsson

 


Hej igen Valter - tack för ditt trevliga svar. Jag tror att du kanske rentav löste textproblemet ändå: "drotning" kan jag få det till. Då kanske drottningen är Sophia Magdalena, Gustav III:es danska gemål? Skulle ju kunna passa bra tidsmässigt om hällarna började tillverkas 1805 på Huseby i Småland. Med tanke på alla offentliga rykten som gick om det kungaparets sexuella oförmågor (att Munck skulle behövt "assistera" vid tillkomsten av Gustav IV) så kan man ju undra om de två lejonens anatomiska skillnader var en dåtida "fräckis" som drog upp försäljningssiffrorna...
 
Hursomhelst, tack också för tipset om Gunnar Larsson (Sättugnar, Huseby Bruk), som jag ska skaffa och läsa. Förstår vad du menar med blästringen - ser ju tyvärr ut som min ugn misshandlats på det sättet. Min bild är ena långsidan (den andra är likadan) av en komplett ugn som sitter i vårt hus, som flyttades från Knäbäck när byn exproprierades på 50-talet.
Vänliga hälsningar,  Thomas


Valter Isander den 15 mars 2010

120
Och denna sättugnsplåt av gjutjärn köpte jag på en loppis för 300 kr.
Motiv är en liten ängel eller kvinna som seglar på en delfin eller fisk, litet men fint.
Kanten har en ram med krusidullhörn. Jag har den i bastun på golvet, den blir lite het,
men en skvätt vatten håller nere hettan.

Valter Isander (foto 2010) den 5 juni 2010
 

121
Kan vara en tysk på Gotland

Hej Valter. Vi köpte ett hus i Halla socken på Gotland för några år sedan och det står en gammal pjäs i vardagsrummet. Huset är från 1912, men vi vet ingenting om kakelugnen.......

Hej Benny!
Ja den är nog från ca 1900, ser ut som majolika (olika starka färger), tysk typ - stil, men säkerligen tillverkad i Sverige. Kanske ett borgerligt hem, borgerliga önskemål. Gotland med anor i Tyskland kanske bidrog.
Den ser ut att möjligen vara nedtagen ett varv, den är lite låg för en så stor pjäs. Den kan ju vara ditflyttad.
Jag kan inte säga vem som gjort den eller ritat den. Sannolikt en stockholmsfabrik. Kul att ha och elda, eller hur!
Med hälsningar
Valter Isander

Du har nog rätt i att den är nedtagen för jag har extra kakel till överdelen i källaren.  /Benny

 

     

122
Inte ofta!

Detta är kakelugnar som står i ett hus från första halvan av 1700-talet.
Kakelugnarna har varit med från samma tid, ca 1750-60. Vad tyder på det ...
Glasyren, prickarna, färgen, kalkstensplattorna, träfötterna, luft under ugnarna, murstockan som fanns,
dekoren, rödgodset (ej gult), stilen, frisen, husets ålder, Scherman, ägaren!
Närke 2010.

Visst är det fint!     
Valter infört med ägarens bidrag den 2 maj 2010.            

 
123
Och här skall det bli kakelugn!

Hans Brismo bygger och lägger kalkstensplattor som bas, en 1700-1800-talsmmetod, och plattorna brukar vara ca 40 x 40 cm, ganska tjocka, 5 cm.

Jag själv (Valter) köpte en gång fyra sådana plattor i Solna, de hade legat under en rund kakelugn i ett hörn, precis som på bilden. 100 kr/st gav jag. De ligger nu under den rörspis jag murade upp i mitt bastuhus.

Träinfattningen klassisk, snyggt. Pluggade skruvhål?
Valter Isander


Foto Hans Brismo 2010

Inlagt av Valter den 7 juni 2010
 

    124 Rund och vit och svart

Är nog från cirka 1895.
Konstigt att den har yttre järnluckor bara, de tyder på avsevärt tidigare årtal, men man tog vad man hade?

Inlagd av Valter den 28 juli 2010

Foto Olof och Ulrika 2010

Visst är den söt!    125

En enkel spis i en fiskarstuga vid Dalhem på Gotland 2010.

Ser ni det grå mellanstycket i spismuren? Det kan vara en del av en tidigare spis, sandsten, en fris. Eller del av ett hus.
Rökutlopp genom taket saknas. Det tyder på att spisen är gammal, dvs man har lagt om taket i senare tid, men brydde sig då inte om att kunna elda i spisen.

Den haltar lite....
Foto Valter Isander 2010

 

Vy genom springan i väggen





Dunbodi i Dune i Dalhem på Gotland

I Engströms lanthandel från 1903 i Dalhem på Gotland finner man minst 4 ting av kakelkaraktär,
dessa kakelugnar är från tiden 1903 då huset byggdes.
Kaminen är av täljsten, elektrisk, 220 volt.
I katalogen finner man konstiga saker, 1927, Åhlén & Holm

Foto Valter Isander juli 2010

126 Kakelugnar från Gotland 2010 i Visby

Fornsalen i Gotlands Museum i Visby
visar under sommaren 2010 kakelugnar tillverkade på Gotland.
Här är dock främmande fåglar i den utställningen:
Arabia priskurant (Finland), och ett tyskt renässanskakel funnet i Visby, ca 1500-tal.

Åk och titta för 80 kr!
Valter

   

Princ's sovrum

Vem diar princessan?

Pianosalen

Kom i min hamn! /Prinsessan/ Fridhem Gotland 1861

Prinsessans hus, Fridhem söder om Visby, byggt 1861.
Kakelugnarna kan nog vara från Stockholm, kanske senare än byggtiden, jag vet inte.
Interiör och piano
Foto och text Valter Isander den 28 juli 2010

127
En grön ugn i ett vitt hörn

Den är nog från 1908, den är grön och relief, omålad kan man säga, vi får väl se.

Hej Valter!

Här kommer en bild på min gröna kakelugn. Jag kan (till din förtjusning) meddela att jag bestämt mig för att avvakta med att måla den och istället börja med att köpa diverse kuddar och andra prydnadssaker i olika gröna nyanser, det kanske slutar med att jag älskar den gröna kakelugnen!

Mvh

Jessica

Man kan älska även en målad ugn...
/Valter, tack för bild!

den 2 augusti 2010

128
En gammal ugn blev en ny ugn på Väddö

Hej Valter!

Huset finns i Ortalalund, Väddö socken, Norrtälje kommun och byggdes 1893 av timmer från olika gamla hus. Kakelugnen kan ha varit begagnad när huset byggdes. Den verkar i alla fall omsatt någon gång eftersom
en del kakel var skadade.

Ja, vi är ganska trötta på den. Det var mycket som tog tid och krävde tankeverksamhet. Och spjället hamnade inte riktigt där det satt innan. Vi fick förlänga spjällpinnen några cm hos en smed.

Mycket har vi lärt oss och vet lite bättre vad man ska tänka på under arbetets gång. Nästa gång måste det gå bättre hoppas jag. Jag läste i en bok att det tar från 3 dagar till en vecka för en yrkesman att sätta upp en sådan här ugn... Man kan inte tro det när man står där och håller på. Undrar hur många ugnar man har bakom sig
då?
Mvh Helen
 

129
Östergötland
Bjärka-Säby, nya slottet, byggt på 1790-talet

   
Några vita kakelugnar i caféet


Spiseln i en sal, den är från cirka år 1900
Foto Valter Isander 2010

 

130
P. H. LUNDGREN
STOCKHOLM

Uppsatt i Trosa ca 1975.
Nedtagen i Trosa 2010.

Stämplad omkring 1900.

Valter Isander 16 aug 2010

131
På Ängsö Slott
finnes ugnar på parad!   
Som vanligt kan du se större bilder med klick. Foto Valter Isander 22 aug 2010

Eldstäderna är från 16000-, 1700- (mest) och 1800-talet.


Gammal öppen spis, kompletterad med modernare rörspis med kanaler.
 

I caféet finns även dessa ugnar.
Den vänstra  troligen tre kanaler (ansluten åt vänster).
De två högra bilderna är en rörspis som eldas i rummet bredvid (högra bilden), det är alltså en så kallad biläggarugn.

 

Sal med öppen spis

Serveringsrum; då har ugnen ett kannhål med galler och luckor!

Ett finare sovrum med rundad kakelugn.
Kaklen är oglaserade och målade, vilket var vanligt denna tid.

 

Den öppna spisen är kvar, trots att  den slukade ved. Det är främst i boningsrummen man har installerat kakelugnar, för att kunna hålla varmt hela säsongen.

I representationssalarna värmde man med öppna spisar, festligt men dyrt de gånger man eldade.

 

Sovrum med en målad kakelugn och spegel.

Luckorna är enkla och av järnplåt.

 

 

Enklare rum på översta planet, en fin gammal ugn!
Järnluckorna i slottet har målats med aluminiumfärg.

Ugn på träfot. En Mariebergare från 1775.
En kolonnugn empire (Napoleon - empereure - kring 1800).

Ängsö Slott augusti 2010, Foto Valter Isander


 

132
En eldgaffelskål i keramik

Hej Denis! Ditt föremål på bilderna är, om det är ca 15-20 cm brett, en skål att ställa eldgaffeln i bredvid kakelugnen.
Jag vet inte vad den kallades, "eldgaffelskål" kanske (vet någon?). De var nog vanligare i metall, gjutet eller pressat. Jag har ett par tre stycken av metall. Kostar ca 20-50 kr på loppis.

Måtten är 28 x 18 x 8 cm. Daterad den 24 juli 1895 i botten, där till och med priset anges : 50 öre
hälsar Denis

Föremålet ägs av Roland Jakobsson.             / Valter Isander den 19 september 2010

 


133       EkebyhovEkerö i Mälaren


Jugendrummet.
En kollonnkakelugn

Trädgårdsrummet

Kakelugnen är en gåva från ryttmästaren till hans hustru

Rum utan eldstad
 

Kaféet - ugnen, som är från 1750-75, är deponerad av Sth. Stadsmuseum, den kommer från Repslagargatan 20 på Södermalm

Empiren, ugnen från 1840-1849, inlånad från Sth Stadsmuseum, från Wollmar Yxkullsgatan 50

Empire som sagt

Gröna salongen, stilen är empire (Karl Johan), dvs "senare napoleontid" och fram till ca 1840

Nationalromantik 1908

Och på övervåningen denna rörspis, med nedre del av täljsten, övre putsad, monogram på fronten  19 JIS 08 - Johan - Ihre - Sigrid, 1908.
Spisen har sotluckor på sidorna och en upptill på fronten, så det är tydligen en 5-kanals öppen rörspis.

Foto 2010 Valter Isander den 19 september
 

    

134   
Prins Eugéns Waldemarsudde
uppfört 1903-1905

I salongen (med kakelugn med skärm framför) står en vitglaserad kakelugn som är formgiven av Ferdinand Boberg.

Foto Valter Isander, Stockholm i december 2010

 

     135
Horten i
Norge kakkelovner. Jeg er malerikonservator. Festsalen på marinebasen Karljohansvern med tanke på tilbakeføring til opprinnelig utseende. Bygningen er oppført i 1883 i sveitserstil. De to kakkelovnene som utgjør et viktig element i rommet tror jeg er opprinnelige fra 1883, men jeg vet ikke! Det var en større modernisering og oppussing av rommet ca 1910 hvor de også kan ha blitt satt inn. Kan du med din erfaring utfra vedlagte bilder si noe mer konkret? Jeg tror jo også at de er bestillt og tilvirket fra Sverige, da det meg bekjent ikke har vært produksjon av kakkelovner i Norge.

De store messingplatene på fronten er for meg ukjente, og jeg har en mistanke at de stammer fra en senere renovering av ovnene. Er dette et utseende som har historisk belegg? 

Jørgen Solstad
malerikonservator / prosjektleder (foto)

 

Hej Jörgen! Tack för brevet!
Kakelugnarna kan mycket väl vara tillverkade i Sverige. Jag såg senast idag (28 dec 2010) två ugnar på Waldemarsudde i Stockholm, jugend, ca 1900-1910 (se bilderna ovanför detta). Stilen på kakelugnarna i Hortens sal är stramare, mer ägnade att värma en stor lokal.

På en av luckorna står Carl Zetterlund Eskilstuna, en mycket vanlig stämpling på luckor för kakelugnar. Den stora, omgivande plåten av mässing har jag inte sett förut, jag kan tänka mig: ● skydd ● dekor ● dölja en skada. Skador uppstår ofta pga eldningen kring luckorna - kanske man inte hade råd, kunskap att sätta om ugnen, men dolde skadan tillsvidare? Man ser en skada på sidan, och den uppkommer inte utan att de centrala delarna också spricker, dvs det som döljs av den stora plåten.

Kanske är de beställda (skräddarsydda...) i Sverige, men stilen är ganska "normal", så ugnarna kan ha ingått i någon av de stora fabrikörernas standardsortiment, men formgivna av Ferdinand Boberg!? Ferdinand Boberg var arkitekt, ritade många stora kända byggnader i Stockholm och Sverige (Posthuset Vasagatan, Rosenbad, NK på Hamngatan).

Valter Isander den 28 dec 2010

 

    

136     Ugnarna i ett hus i Småland från ca 1850.


137    I Småland igen!
Kakelugnar i Småland i ett hus,              foto Jessica Axelsson Öppna spisar i huset

Hej Valter! Här kommer några fina kakelugnar i från Småland!

Huset är byggt 1928, men här var tidigare ett hus från 1800-talet.
Min fråga till dig är har någon av dessa ugnar stått i det gamla huset? Den runda vit/blå har utbyteskakel vid sidorna, och verkar vara ihop satt av många olika. Och när är de andra ifrån?
 
Från undantagsstuga (de två högra bilderna).
Den öppna spisen med kaminen i är en likadan som paret i från Gnosjö (se ovan febr 2010), som ligger ca 3 mil från mig.
Kanske var det så att en mästare gick runt och  gjorde dessa.
Vet fler äldre hus som har liknande runt här i bygden. 
 
Tack för en helt fantastisk sida om våra vackra värme spridare!!

Den öppna spisen utan insatsen:
Den har så vackra detaljer, se bilden, dessa figurer har jag sett i ett annat hus från 1860, kan denna spis vara från denna tid?
Hela detta huset är uppbyggt av det gamla huset, och rödfärgade brädor i garderober skvallrar om detta.

Här var ett laga skifte år 1876. Då fanns här en skorsten med 3 eldstäder, jämte bakugn - hade denna egen skorsten? Vad kunde det vara för eldstäder förutom öppen spis?
MVH Jessica 

 

Hej Jessica!

Fina ugnar och spisar!
Kakelugnarna är från ca 1910-20. De kan nog vara från Stockholm. Där gjordes många många kakelugnar. Rörstrand, Gustafsberg, och andra fabriker. Men även Oskarshamn, Karlskrona, Norrköping m fl hade fabriker då.

Tidigare 1800-tal gjorde man hantverksugnar lokalt, men de ser rustikare ut, inte så "rena släta" som dina.

Den fyrkantiga vita är nog 1920-tal. I stilen. Funkis och jugend.

Öppna spisen med bågen ser ut som Smålandsspisen, "insatsen" kan ju var bra för värmen...
Murningen av spisarna har kanske inga kanaler upp-ner, ty jag ser inga sotluckor. Men dessa kan finnas i eldstaden, svårt att se dock. Jag tror att de är öppna spisar utan kanaler upp-ner.

Absolut - en spismurare kan ha gått runt - stilen var spridd, genom utbildning och sociala normer. Precis som dagens mode. Det fanns ju både järnväg och telefon och postgång och fotografer och tidningar... Egentligen mer strikt konformism då än idag när Facebook m fl rör till det i mediasvallet.

Mvh Valter Isander, Rönninge      Inlagt den 22 jan 2011
 

 

138  En kakelugn uppsatt 1905-1906

Fastigheten Uttringe littera L465a (år 1905), sedan Uttringe 1:215 (beteckning även år 2011). Heliodalsvägen i RÖNNINGE, Sth län,

Fastigheten såldes 1905 av Wilh. Linderholm till snickaren Edvard och hans hustru Ida, närmast inflyttande från Närke. Paret byggde själva huset och ett snickeri. Fastigheten har sedan dess varit i släktens ägo.

Titta på Tjället!

 

 

 

Inlagt av Valter Isander den 4 mars 2011

 

 

139  Vasastugan i Vårsta i Grödinge i Stockholms Län

Denna handgjorda och dekorerade kakelugn står i den stuga (bild) där prästänkan i Grödinge fick bo.
Kakelugnen står på fyra kalkstensplattor. Foten är "moderna" kakel (ca 1915).
Huset, som är från 1600-talet, flyttades från Grödinge kyrka till detta område, senare till nuvarande plats vid Vårstavi.
Vasastugan disponeras idag av Grödinge Hembygdsförening.
Ugnen ser ut att vara från sent 1700-tal. Kan någon precisera tillverkare och tid?
Foto Valter Isander mars 2011.
 

 

  I Vasastugan finns även dessa två lite modernare kakelugnar,
den vänstra lite äldre typ med färgdraperier, den högra ca 1920

Foto och infört av
Valter Isander
den 13 mars 2011

 
140 Kakelugn märkt "Gustavsberg Karin Björquist"
Finns 2011 i Skåne, uppsatt.
Karin Björqvist, f 1927, vid Gustavsberg 1950-1993, har bl a gjort Nobelservicen.

"Jag talade med porslinsmuseet i Gustafsberg, Stockholm, och de ansåg att den kunde vara intressant för samlare, arkitekter, men tyckte att det är synd att göra sig av med den då det  finns ett begränsat antal producerade. Den är rektangulär och grön."
Pernilla Persson, även foto.

införd den 25 mars 2011 av Valter Isander

 

 

 
141         Poppeholm Byggt 1908 i 5 kakelugnar Rönninge, Stockholms län

TV-rum övre våning

I en salong...

...och i en matsal

Nedre våning ...

... och övre våning

Spjällkroken ser gammaldags ut

Rakt upp i en rund

På berget!
Poppeholm

C.W. Dahlgren
Eskilstuna

Räfflade inneluckor
Huset ägs sedan 1971 av Hans och Gunny Jörlén, och de har vårdat och inrett detta hus till en vacker klenod!
Kakelugnarna står var och en på två kalkstensplattor

Mot vägg, från vägg
Text och foto
 mars 2011
Valter Isander
 

142    Rönninge byggt 1906 - Grindtäppen

Kakelugnen står i ett f.d. rum, nu även kök, med vedspisen kvar (Husqvarna 727). I salen fanns från början (1906) en kakelugn, men eftersom det var trasig, byttes den kring 1920 av nuvarande ägares far Fredrik M ut mot en rörspis.

Rörspisen hade från början inga luckor, men eftersom det kunde ryka in, sattes järnluckor in på 1980-talet, dessa dillverkades av en plåtslagare i Södertälje "på ett nafs".

Nyligen har ägaren låtit installera en luft-luft-värmepump, och den håller huset vid +20 grader, så "slipper man bära ved...".

Kakelugn rund.
Fem kanaler som vanligt
Kakelugn - krona
Eldstaden.
Innanför plåten är det "luft".
Rörspis Malms. Fem kanaler Huset från 1906 Luckor 1985
 
143   På Södermalm
Stockholm
Kvarteret Vintertullen 21 Malmtorgsvägen  55
1 7 4 9
Kvarteret Vintertullen 21 på Södermalm i Stockholm renoveras nu (2010-2011) till hyresbostäder.
Kakelugnarna är satta, måleriet nästan klart, exteriören finfin!
Ägare Stadsholmen (Stockholms Stad). Foto Valter Isander 2011.

144

Carl Holsoe [Danish Painter]
1863-1935

Kamin av torntyp, den kan vara dansk eller norsk.

Olja på duk,
Bukowskis visning 2011

145  Hussborgs Herrgård
byggt ca 1850,
nära älven Ljungan i Medelpad. Ägare till bl a Ljungaverk (salpeter, elkraftverk)


Kakelugn


Stenhuset
Foto juli 2011 Valter Isander

 
146      Grythyttans Gästgiveri 2011

Matsalen kring, hantverksugn kring 1800 Grythyttans gästgiveri 2011 Kanonugnen En rund vit
Foto Valter Isander i juli 2011.
 

147     Arvidsgården Sunnanås vid Ljusnan vid Ljusdal i Hälsingland
1778-2011 Valter Isander


Kistspis

Manbyggnad

Köksspis

Kistspis

Kistspis

Ingång

Gjutjärnsplatta

Kistspis
Karta
 

148   Kristinehofs Malmgård, Lundagatan, Södermalm, Stockholm

Gården ägdes en tid av handelsman G F Diedrichsson (f 1730 - d 1807).
Kakelugnarna är borta, men man har velat poängtera var de har stått (hörn). "Kakelugnen" i bilden är ett skåp av trä, ganska vanligt för att skapa symmetrikänsla i ett rum.

Kristinehofs Malmgård Kakelugnsskåp i matsalen,
snapsglasen framställda
Här har stått en ugn,
det blev en dörr
Här också, nu är här värmeledningsschakt
Foto den 26 augusti 2011 Valter Isander
med Vi vandrar vidare i Stockholm
 

149

Klockrike i Östergötland 1916
Rörspis med glaserade tegel Rörspis med plåtluckor Kakelugn

Hej Valter,
Vi har blivit ägare till ett hus från 1916, som vi ska renovera. Huset ligger i Klockrike, Östergötland och har idag tre eldstäder. Vi är nyfikna på att veta mer om dem, särskilt rörspisen i vardagsrummet som är dekorerad med rader av kakel. Tror du att den har sett ut så ursprungligen, eller har dekoren tillkommit senare? I så fall, hur såg den ut från början? Kan vi sätta nya luckor på den? Kan det vara en fördel att göra öppningen mindre?
Åsa
 

Hej Åsa!
Fina eldstäder! Kakelugnen är traditionell, ser ut som ca 1900-10.

Rörspisen med inmurade kakel är speciell, ovanlig, jag har inte sett det förut. Det kan vara gammalt eller nyare, jag gissar på senare än 1916, kanske 1930-50. När centralvärmen kom in ville man ha kvar elden, men mer synlig, öppning utan luckor. Det blev inte lika viktigt med vedekonomin och värmen som tidigare - (men nu är vi där igen...). Hålet är väl stort för bästa verkningsgrad och förbränning. Jo, du kan nog minska eldstadens volym, kanske mura mot väggarna, och sätta mindre luckor på den. Eller bara sätta luckor på den som den är, med fast plåt i övre delen. Med luckor får du bättre värme, om du eldar rätt, dvs sköter spjäll och drag. Om du bara sätter dit luckor slipper du ändra "originalet" så mycket.

Den "rena" rörspisen (i mitten) är väldigt fin. Den ser mest genuin ut. Den behöver ju inte vara gammal, men stilen är gammal, ja nästan 1700-tal (på Läckö Slott finns många höga rörspisar från 1600-taalet, troligen med bara EN kanal). Och plåtluckorna var allenarådande fram till ca 1870, dvs enkla luckor, inte mässing. Du kan enkelt bättra på färgen med lite kalk+vatten.

Allmänt sett så eldar folk sönder dessa eldstäder genom att elda för hårt och för ofta. Kolla på nätet hur man eldar dessa, samma för kakelugn/rörspisar.

Tack för ditt bidrag!
Valter Isander
införd den 14 okt 2011        Foto Åsa S

150    Sibyllegatan 77, Östermalm, Stockholm
Kakelugn ca 1895
Denna kakelugn sattes upp på Sibyllegatan 77 på 1970-talet av Hr Eriksson, som hade lagrat den i Tullinge. Den tillvaratogs tidigare i kvarteret i närheten (där bolaget Ansvar länge hade kontor).
Ugnen har (som "synes") invändiga sotluckor av järn. Ytterluckorna äro tämeligen nyputsade... likt spegeln som parerar blänk.
Foto november 2011 Valter Isander, bidrag från Birgitta Modigh
       
 
 

 

151

Torgeirs rörspis,
vilken han har satt upp.

En ny rörspis på gammalt vis i Norge

Hei Valter!
Min rørspis ble påbegynt vinter 2010-2011, og ferdig sommeren 2011. Spisen er bygd i tegl med leirmørtel og pusset med kalkpuss (luftkalk) i to skikt, og malt med 7 strøk kalkmelk.
Jeg har fyrt noen ganger i spisen, og under fyring kommer det noen tynne sprekker i det ytterste kalkpuss-laget. Noen på tvers over hele bredden av spisen, noen kortere i høyderetningen. Sprekkene går tilbake når ovnen blir kald..

Er det noe jeg kan gjøre med dette, eller skal jeg la det være ?

Torgeir i Eidsvoll, Norge
 

Valter: Det är svårt att helt undvika sprickor i putsen, eftersom uppvärmningen är ojämn, särskilt när temperaturen stiger i teglet. Sprickorna brukar vara mycket tunna, men synliga, går bort när spisen har kallnat igen. I kakelugnar syns dessa sprickor knappast, eftersom de sammanfaller med fogarna mellan kaklen. Men de finns där.

Man kan måla över lite ibland, med kalkmjölk som du har gjort. Det brukar torka till en jämnvit yta igen.

Tack för fin rörspisbild!
Valter Isander den 29 nov 2011
 

 

 

152

Kakelugnen i Hässleholm

Janne Z tycker den är lite stor för rummet. Det antyder att den inte har stått i det rummet från början - man satte ju stora ugnar i stora rum.

Är det en rörstrandsugn? Jag vet inte. / Valter Isander

Bidrag från Jan Z, 30 jan 2012

 
153    Bäck Skattegård, Småland, Ljungby
  

Södra gaveln

Salen

Tack Måns Suneson för det fina bidraget!

Årtalen ser ut att vara ca 1880-1915 (salen), kan det stämma? Den gula kanske ännu äldre.

Infört den 31 jan 2012
Valter Isander

 

 

 
 
154 Anna sätter upp kakelugnar!

Kontakt:
annamanna@home.se

Område Stockholm och mer

Nedtagning, renovering,
uppsättning, rund, rektangulär

155

En nyuppsatt kakelugn i Skåne
i Marieholm, hus från 1910.

 

Jag har precis fått min kakelugn återuppbyggd och den står och torkar.
Även om det kanske är optimalt att elda med t.ex. björkved och att man då kan lägga veden ner, går det bra att elda med briketter? Det blir mindre släpande upp till andra våningen och jag råkar ha en del stående, men om det är skadligt för kakelugnen så vill jag förstås inte använda dem.
Magdalena

Kul med kakelugn, låt den torka vidare.
Briketter går bra tycker jag. Det som är känsligt är att elda kakelugnar hårt, häftigt. Briketter är väl kompakta, tunga? Det är vikten som värmer, inte träslaget.

Lägg in 3-5 kg per brasa, låt det brinna ut, 1-2 timmar. Vänta några, 3-6 timmar, innan du eldar igen. Sköt spjäll och luckor så att inte värmen går "upp i rök"...

Elda inte mer än tre gånger per dag, fyra kanske. Det ökar risken att sotet i skorstenen börjar brinna, om det är sot, kladd där. Dvs ugnen blir så varm, att den inte kyler röken längre.

Man brukar bränna sig liten aning på kaklet på fronten, då är det "max". Ca 80-90 grader. Normalt är väl ca 65-75 grader.

Valter Isander den 9 maj 2012

 

156
TUNADAL i Rönninge, Garnuddsvägen 21

Huset är byggt 1904, var tidigare pensionat (Salems Hemb.för.)
Foto Sonya Ramstedt 2013


Kolonn


Rund


Rektangulär

Kanske Rörstrandare


Tunadal, vykort från Salems Hemb.för.
Byggdes av lokföraren Anders Gustaf Thunman
Sidan 42 i Salems Hembygdsförening Skrift. nr 4

 
 
 
157   På Dahlströmska gården i Vadstena!
Husen var på 1800-talet hospital för bättre bemedlade personer - Klass ett.
 


Dahlströmska gården, logi och frukust
Allt i gammal stil, smakfullt skapat    
 

Kajsa är en av dem som skapat de två husens nuvarande utseende och verksamhet, här framför nisch för tidigare gammal kakelugn, nu elektriska plattor
   
  
Matsalen med nyare ugn, stil ca 1920
 
  
Kakelugn ca 1840-50.
Gjutjärnsluckor tillverkade i trakten
  
Till vänster är "betjäntens" rum, han eldade.
Till höger patientens rum, bara sotluckor.
Dvs en biläggarugn, eldas från baksidan.

  
T v framsida
T h baksida
Samma ugn
Foto Valter Isander den 5-6 aug 2013 Inlagd 8 aug 2013 av Valter
 
158  Rörspis i Österåker   Införd gm L. A. av Valter den 13 januari 2014
Öppen rörspis med puts och lätt dekor Dekor och sprickor i putsen Små sprickor, smal dekor
159
Husaby Bruk
Huseby Bruk
Småland

Här göts många plattor till sättugnar


Hytta

Sättugnsplatta


Kamin
 
Foto Valter Isander
Infört 25 februari 2014
 
Kakelugnar på Tureholm, Södermanland
Valter Isander 10 maj 2014
160
Kakel utan glasyr Mariebergare jo Byggt 1732 Öppen VVBer
 
161 Sparad ugn i lada i Karlskoga

Krön
  

Eldstad 

 

Sidopelare, med trästång

Sims

Ugnen är märkt vid nedtagning, för ca 20-30 år sedan, och den verkar i gott skick. Uppgift från S Malm juni 2014.

Var är den gjord? Stockholm? Vilken tid? 1890?
 

 

En tur till Danmark i maj 2014
Valter Isander
162
En Kro i Danmark med "kakkelovner" från Danmark
 
Gjuten på Bornholm

Kamin i etager

Kronborgs Slott år 1500--->>
 i Helsingör, DK

    
Säg det slott som inte har brunnit

   
Stœbekaminer fra NykØbing på Sjælland
 
Tegel tegel tegelbruket på Als, DK
Tegelbruksarbetarens värme och maskinen som pressar leran ut i strängar, som sedan kapas med tråd

Louisiana konstmuseum var ursprungligen en bostad, med en svensk kakelugn...
   
Även Danmark har kakkelovnsmakare! Från 1786
Herr familjen Schmidt's Ovnsforretning
Foto Valter Isander

 

162 Småland 1880
Åren sliter. Men mest sliter ju eldningen. Och kaklen ser så fina ut!
Inlagt den 6 juli 2014, med tillstånd av ägaren. /Valter
 
163 Bettna Vivy Sörmland Rörspis Kakelugn juli 2014

Rörspis i hus byggt omkring 1925

Anar annan färg i botten

Kakelugn en trappa upp
 
 
164 Bettna Viby juli 2014


Dekormålade rörspisar
 Byggnad ca 1925
Södermanland
    inlagd 25 juli 2014 med tillstånd

 

165 Villa Skönvik i Rönninge

Villa Skönvik byggdes ca 1906 som bostad åt stationsinspektorn vid Rönninge station. Huset är en fin representant för Rönninges bebyggelse från den tiden. Det har renoverats i modern tid, men har kvar mycket av sin ursprungliga stil och charm, även invändigt.
 

 
 
166   På Egeskov Slot på Fyn i Danmark  oktober 2014

Egeskov

Fru

Herr

Jagd

Kökken

Etasje

Flint

Tre

Tolv

Stallet

Kamin

Loft
"1 torn, 4 hörn, 12 skorstenar, 52 rum, 365 fönster"
H.C. Andersen

 

 
167  Drottningholms Slott, Stockholm
den 15 februari 2015, Valter Isander foto

Parken

"Kineseri" made in St Petersburg

En lucka!

Järnfot gjuten
 

Ny lucka?

1700-tal

Eldklocka
 
Stor med...

...järnluckor
 
 
168 Nynäs Slott
 
Södermanland den 9 maj 2015

Slottet
     

Tvagning

Vind

Rörspis

En spis i ett kök
Nynäs slott ligger i Nyköpings kommun i Södermanland, Svealand. Det ägs av svenska staten.
 
 

169 Gammal, hur gammal?
Norrland.

Hej Valter!
Jag har just hittat Din kakelugns sida och skickar gärna bilder av en - jag tror - rätt gammal kakelugn. Tyvärr är den nog inte komplett. Jag undrar hur gammal den kan vara och var den i verklighet kommer ifrån.

Jag själv har materialet sedan 2006. Jag tror jag köpte den på auktion i Boda/nära Liden/Sundsvall i Medelpad 

Jag har flera frågor:
1 Hur gammal kan den vara och varifr
ån kan den komma ursprungligen?
2 Om den ej är komplett, kan man komplettera?
3 Vad kan den vara värd om man säljer den som den är?
4 Känner Du igen mönstret?

 Med vänliga hälsningar Joachim.
 Liden.
 Inlagd den 23 juni 2015
 

Hej Joachim!
Så tänker jag:

1 Ca 1900. Kaklen kan vara från olika ugnar och olika tider.
Äldre kakel (fram till ca 1860) var lokalt brända, oftast röda i godset bakom glasyren.
Ett av dina kakel verkar var ett sådant, men inte de andra, såvitt jag kan se.

Kaklen kan komma från en mindre fabrik, eftersom färgen är lite oren. Var i Sverige kan jag inte svara på. Om den "röda" är gammal, 1830, är det troligen lokalt tillverkad, en s k hantverksugn. Men med åren kan ju kaklen ha färdats genom Sverige...

2 Man kan väl komplettera, men inte med kakel från samma epok, de är alltför personliga, omöjliga att hitta lika. Man kan söka liknande (vita) från andra vanliga ugnar, om de har samma radie utvändigt, och liknande höjd. Sådana kakel är billiga.

3 Värde som den är? Jag ser en icke komplett ugn, men kanske gammal (?). 5000 kr?
Om alla kakel ÄR gamla (ca 1830-40) är efterfrågan stor, kanske 20-30.000 kr. Svåra att få tag på. Men skadorna drar ner priset.

4 Ja, jag känner igen mönstret och färgerna. De är ju personligt målade, så de kan vara unika, men blomrankorna har jag sett. Damen är mer unik, kanske lokal dräkt?
Stänkmålningen är vanlig, men kanske inte så "gles" som dina gröna prickar.

Min slutsats: tre olika kakel - mönster + prickar + ofärgade (vita). Det kan vara tre olika ugnar en gång.

Valter Isander valter@isander.se

 



 
 

170 Svindersvik 2014

Valter Isander

Sveriges största kakelugn?

 


Svindersvik i Nacka, Stockholms län

 

   
 

171 i Rönninge


Villa Skönvik
1906

 


Anna fixar luckramen och även andra sysslor i spisar
T v Villa Skönvik 2015

Jag fogar med krita i Skönvik
   

Ann och herr Sven Linderoth 1924

En Lundblad från 1911 i Rönninge

En vit fru i Rönninge, född 1911
 
172

Bernt Eriksson, uppsätter ugnar, Roslagen m fl platser

 

 
173


Och ett kannhål

Löfstad Slott, Östergötland


Och en öppen spis


Nytt och begagnat tegel

En s k Öppen Spis

Foto Valter Isander 2015

 
174   Danmark - - Römö - - KÖPMANDSGÅRDEN

Statens museer, fritt inträde, café


Kakel från Holland och från Danmark


Kök
 

Källarens kokvrå

Gjutjärnsplatta i smutt

Sättugn, gjutjärn, biläggare

Sättugn, gjutjärn, biläggare
Foto juni 2015 - Valter Isander
 
175
Juelsbergs Slot
Nyborg, Fyn, Danmark
 
Slottsbyggnaden är från 1770.
Bed & Breakfast 900 DKr dblrum.
Slottet
 
Kamin
 

Kamin och park

C.M.HESS VEILE No 421
Veile är en stad på Södra Jylland

Gjutjärnskamin

Fransk (förlängd) säng
 

"Komfuren" i köket

Chrisiansen o Co stöberi (gjuteri) i Nyköbing, Jylland

Varmt vatten ur köksspisen
Juelsbergs Slot
Foto 2015 Valter Isander
 
176   Kakelugnar ur finska priskuranter
GRÄSVIKENS KAKELFABRIK
22 febr 2016

177

Se en rörspis i Västergötland!
Agneta Rylander.

Den ryker in lite, saknar övre sotlucka, men har två sotstenar i eldstaden.
Bra att kunna sota och inspektera...

 

178
Taket sänktes en gång i tiden, varpå toppen av kakelugnen togs bort. Bitarna är försvunna. Går det hitta begagnade identiska bitar (om takhöjden återställs) eller bör försöka man ersätta den här med en helt komplett kakelugn?

/Johan C

Liknande bitar kan man ju hitta, svårt exakt i form och färg. Tidens tand..

Valter den 23 febr 2016

 

179 "Nån som vet nått om denna kakelugn. Den är förkortad. Jag  hittade ena delen av krönet idag och en rund del, som jag tror ska sitta i mitten av krönet."
Eva-Britt Johansson

"Den ser ut att ha haft en spegel. De vita kaklen har kommit dit senare."
Valter

180

 

Foton : innehavaren

 

181

Denna kakelugn står i Nybrotrakten. Huset sägs vara från 1860. Jag tror den är ditfixad någon gång senare. Det är inte centralvärme i huset.

Birgitta Gustafsson

23 febr 2016

Denna kakelugn är tillverkad av fabriken C. A. Pettersson & Comp i Stockholm. Den kombinerar element från två modeller vilket inte var ovanligt, och finns i produktion från 1850-talet. Är huset byggt 1860 kan den mycket väl vara jämnårig, men som yngst är den från 1880-talet. Dock är med största sannolikhet kraftigt ombyggd och sänkt i ett senare skede. Flera kakelvarv, krönets fris m.m. saknas. Visserligen förekom det, men troligare att det skett senare.
Ett annat alternativ är ju att den flyttats dit från ett annat hus med högre takhöjd, sedan kortats ner.

Svante Helmbæk Tirén

Valter: jämför nr 23 på denna sida

182

Har en timmerstuga i Moratrakten. Det går att läsa i folkbokföringen, att det har bott folk på platsen sen 1600-talet, men om timmerstugan är så gammal vet jag inte. Klart är att timmerstugan blev renoverad på 1940-talet. Undrar om du vet något om denna kakelugn som står i storstugan. När kan den tänkas blivit uppförd och vem är tillverkaren?
Tacksam för svar
med vänliga hälsningar
Eva Biedron

Valter: Stil och färg leder till 1890-1900 drygt. Kanske äldre. Det kan vara en lokal tillverkare, men troligen en större, Stockholm och andra större fabriker. Norrköping? Lundgrens i Stockholm?
Jag tycker mig ha sett färgen oftare på landsbygd, oftare södra Sverige.
 

25 febr 2016
 

   
   
   
   
   
 
183


Connys föräldrar i Östertälje med denna vackra, gröna kolonnugn.
Tack Conny för ditt bidrag/ Valter den 26 mars 2016
Huset revs senare, ugnen märktes och togs ner i förvar.
 

Två rörspisar att se på!

Claes Hägglund murade denna rörspis med frontala sotluckor och en äldre gjutjärnsplåt hängd på fronten.
Eldstadens lucka är enkel, dvs inte två halvor, järnplåt, ett draghål, dvs leder tanken till typ 1600-talet.
Tack för ditt bidrag Claes!

29 oktober 2019 

Kenth Rehn, Laxå, har (med elever?) satt upp denna rörspis efter en uppmätt förlaga i trakten Laxå, Närke.
Tack för ditt bidrag Kenth!

 

 

 

 

29 oktober 2019

 

Valter Isander

 
 

 


Har du egna bilder eller berättelser för denna sida? Har du synpunkter eller mer uppgifter om någon ugn på denna sida?
Maila mig eller ring 070-572 47 40

Till Valters startsida
6 juli 2014: Totalt har webbsidan haft 40132 besökare sedan 2008-03-18.

Besökare Idag